Galen gemenskap på Valborg

- in Nyheter
@Lundagård

Siste April kom och gick. Lundagard.se var på plats i stadsparken i Lund.

Ta en titt på bildspelet och se om Lundagårds fotograf lyckades fånga dig på bild denna vackra vårdag.

– Är klockan tre, fyra eller fem? Jag har ingen aning, jag är full, det är ju Valborg, ropar en berusad kille.

Vi befinner oss i Lunds stadspark, där tusentals ungdomar grillar, supar och raggar för fullt.

I gräset vid fontänen sitter 18-åriga Daniel, spirituellt emanciperad på alkohol, och drar en rolig historia.

– Förra Valborg var jag och min kusin hemma hos mig och drack. Sen skulle jag in på toa och pissa. Och precis då när strålen farit iväg flyger dörren upp. Min kusin springer in och slänger sig över toalettringen och spyr. Pisstrålen träffar honom rakt i pannan. Och så vänder han huvudet mot mig och spyr ner mina fötter. Och då spyr jag också, och sen var det spya överallt.

Sällskapet som Daniel sitter i fnissar och genom humorn finner även jag gemenskap hos dessa främlingar. Men när någon i sällskapet säger att det är dags att sjunga är gemenskapen över för min del. Omedelbart ursäktar jag mig med att jag varit borta från mina vänner alldeles för länge, och pekar på några pensionärer som spelar curling.

Jag vandrar vidare, ser ett tivoli bakom parken, och dimper slumpvist ner i några av de hundratals olika sällskap som sitter i gräset. Gamla som unga, de allra flesta är lika välkomnande som Daniel & co, och ganska snart får jag mig en funderare på halsen: Är Valborg den dag vi svenskar super ihjäl surpuppan i oss och låter värmen komma fram?

Jag ställer frågan till några tonårstjejer som pratar arabiska. De fnittrar en massa, säger ”habibi, habibi”, och till slut…

– Ja, det är så här ni svenskar får gemenskap med varandra. Ni borde ha fler Valborgar.

Text: Jacob Alasfoor
Bild: Andreas Lindbäck