Att börja vuxenskolan

- in Krönikor
@Erik Neppelberg

Det behöver inte ta slut, bara för att dagarna spenderas nio till fem på kontor. Livslångt lärande sker även utanför skolbänken, när Erik Neppelberg tar på sig speedos.

Att födas. Att börja skolan. Att bli kär. Att få handla på systemet. Att ta körkort. Att läsa på universitetet. Att börja jobba. Att börja gå på vuxensimskola.

För en vecka sedan fyllde jag tjugofem. Den gyllene gränsen mellan ungdomen och vuxendomen (så säger man i och för sig om 18 också, och 20, för att inte tala om såväl 30, 40 och 50 men strunta i det nu). Jag är alltså nu äntligen närmare trettio än tjugo. Så frågan lyder; är mitt livs glas halvfullt eller halvtomt? Efter fem år i studentlivet kanske ni nu snabbt tänker er att detta glas är mer än halvfullt; intelllektuellt väl som dryckesmässigt. Men ack o nej, jag ska berätta att denne unge herres bägare knappt ens är påbörjad. Nej, var ska detta egentligen sluta? Uppenbarligen på Aq-va-kul.

Jag ska alltså börja gå i vuxensimskola. Simskola för vuxna. Jag kan simma helt okej och minns väl de underbara dagarna då jag bockade av simmärke efter simmärke på somrarna i början av 90-talet. Men jag kan inte crawla. Så är det. Och dessutom vill jag ha en bra anledning till att få ha på mig speedos.

Jag har faktiskt även funderat på att börja dansa. Alltså inte salsa, lindyhop eller jitterbugg som per definition är vuxendanser. Nej, dans för kids med grymma Michael Jackson-moves och lite pösiga kläder, fast för vuxna; vuxendansskola.

Det här med vuxenskolor känns fortfarande helt bananas när jag tänker på det, men it makes more and more sense för varje minut. Så döm av min lycka när jag nu har insett att det alltså finns en hel organisation som bara arrangerar vuxenutbildningar; Studieförbundet Vuxenskolan! Där kan man bland annat nu under hösten läsa kurserna ”Fårskötsel för nybörjare”, ”Korvstånkning”, ”Bygg din egen gärsgård”, ”Tvåltillverkning” och inte minst ”Claes Munthecirkel – Historiens intressantaste personlighet i stormaktstidens Sverige”. Vilket otroligt utbud! Bättre än någon grundskola och något universitet. Så återigen, var ska detta egentligen sluta? Inte ska det sluta. Det är banne mig nu det börjar.