Livet på målsnöret

Det räcker ibland inte med övertygelse, höga betyg och flera försök på högskoleprovet. Utbildningsdrömmen får vänta, och Virve Ivarsson undrar, hur gick det till när detta blev det enda som räknades?

Vad vill du bli när du blir stor? För många kan det ta flera år att svara på den frågan. Efter ett tag börjar det dock ofta att utkristallisera sig, du inser kanske att vissa ämnen intresserar dig mer än andra och börjar få ett hum om vad du vill göra.

Att veta vad du vill bli är dock bara första steget, sedan ska du ha förutsättningarna för att kunna bli det också. Problemet är att du  idag – för att vara säker på att ha de förutsättningar som krävs – egentligen bör veta vad du vill bli redan i gymnasiet. Samt att din övertygelse om att du verkligen vill bli det du söker till, oftast inte spelar någon roll när du ansöker.

Vid antagning är det självklart rimligt att ställa vissa krav, som att en aspirerande läkare  ska ha läst natur eller att den som vill bli civilingejör klarat matte E. Krav som dessa är ju ofta förutsättningarna för att du ska kunna hänga med i utbildningen. Men när antalet behöriga sökande blir fler än antalet platser på utbildningen är frågan hur urvalet ska göras. Idag är det huvudsakliga svaret: vi tar in dem som har högst betyg eller högskoleprovsresultat.

För dem som aldrig suttit med högskoleprovsguiden i knät under lunchrasten på högskoleprovsdagen kan känslan vara svår att förmedla. Det där som är att veta exakt vad du vill läsa, och att termin efter termin falla på målsnöret. I längden är det ganska tröstlöst. Jag vet vad jag vill bli och jag vet att jag skulle klara utbildningen. Men jag har inte MVG i alla ämnen, jag har det i alla utom fem.

Som en person som kanske aldrig kommer att uppnå 1,7 på högskoleprovet, så som provet ser ut nu, känner jag mig ändå tacksam över att jag kunnat läsa upp mina betyg. Andelen som antas på upplästa betyg är dock så liten att det i många fall krävs nära på MVG i alla ämnen för att antas. Vill du komma in på en utbildning där dina betyg från gymnasiet inte räcker till är alltså ett högt resultat på högskoleprovet, eller att läsa upp så gott som alla dina betyg till MVG ofta den enda möjligheten.

Frågan är väl bara vad de personer ska göra som har svårt att nå upp till 1,7 på högskoleprovet eller MVG i alla ämnen? Samt, hur det egentligen gick till när det blev det enda som räknades?