Med poesi i ryggraden

- in Forskning

På ett par ord från Svenska akademiens ständige sekreterare, gick Niklas Schiöler från dold lärare på Sol-centrum till hett eftertraktad expert. Lundagård har mött forskaren i Nobelprisets glans.

Arbetsrummets hjärta består av en bokhylla som dignar av Tranströmers verk. Niklas Schiöler börjar prata innan han ens fått några frågor. Han plockar ofta ut böcker ur hyllan för att styrka det han sagt. Det märks att han brinner för Tranströmers poesi.

– Jag arbetade som ung kritiker och fick recensera Tranströmers ”För levande och döda”. Då läste jag in mig på vad som hade skrivits om Tranströmer och fann att vissa väsentliga delar av hans särart inte hade kommenterats. Därför gick jag tillbaka till universitetet och skrev min avhandling, berättar han.

Ända sedan tidigt 80-tal har Tranströmer varit Nobelnominerad. I början av 2000-talet hängde journalister utanför Niklas Schiölers dörr vid varje prisutdelning. I dag är han nämligen en av Sveriges, och förmodligen världens, främsta Tranströmerkännare.

Men sedan några år tillbaka hade förväntningarna svalnat. När Lundagård bokade in en intervju inför Svenska Akademiens tillkännagivande i år tänkte Niklas Schiöler ”Men det här är ju pinsamt, låt dem göra sin grej så blir det överstökat”.

– Jag tänkte att det var kört. Men det var bara att gå vidare, säger han.

Två månader senare är det tydligt att Nobelpriset inte bara påverkar pristagaren själv. Uppmärksamheten får effekter som spiller över.

– Jag andas Tranströmer, säger Niklas Schiöler.

Sedan Tranströmer blev Nobelprisvinnare har Schiöler skrivit tiotals artiklar, hållt omkring tio föredrag, gjort ett tvåsiffrigt antal föreläsningar, deltagit i 50 intervjuer samt varit utomlands. Intresset kommer främst från Norden, men även England, Australien och Östeuropa. Han erkänner dock att en del svenska artiklar recyclas när han skriver för utlandet. Ändå menar han att han jobbar 19 timmar om dygnet.

– Mitt i allt, blir jag ombedd att skriva en ny bok om Tranströmer som skall ligga klar i god tid före prisutdelningen… jag skrev den på fyra och en halv dagar, säger Schiöler.

– De senaste veckorna har jag jobbat mer än jag brukar göra på ett år. Samtidigt har jag åldrats sex år, säger Schiöler och en glimt av humor lyser till i hans ögon.

Bland annat har Schiöler och Tranströmer varit i Lettland på ett seminarium. Det är Tranströmers enda mediala deltagande utomlands.

–  Tranströmer är själv tillbakadragen som kulturell person. Han har jobbat som psykolog och skrivit på sin fritid. Däremot har han haft personliga kontakter med andra författare.

Under 70-talet smugglade Tranströmer in dikter till Baltikum. Han värnade om konstnärlig frihet under sovjettiden. I stater under förtryck har poesi varit ett slags religionssubstitut men också en del av motståndskraften. Vissa poeter fängslades och torterades. Så skulle Tranströmer välja bara en resa, så var det dit, till gamla vänner.

Mitt under prisåret har Schiölers egna projekt fått stå åt sidan. Fast att hans forskningsobjekt badar i strålglans är minst sagt en once in a life time-grej.

– Det är klart att jag ställer upp. Detta är kulmen på forskningen som jag har gjort, säger Niklas Schiöler, och fortsätter:

– Som forskare har man tre grunduppgifter, att undervisa, forska och att förmedla sitt arbete till andra. Poesin är viktig i vårt informationssamhälle. Den har ett långsammare språk som ger en alternativ bild av världen och människan. Att läsa poesi ger eftertanke, begrundan och djupare kunskap. I det flöde av information som vi lever i, kommer folk att längta efter att sätta sig ner och lyssna på en annan, långsammare röst. Det är ett motstånd till vår tid.

Men poesi är inte bara djup begrundan. I år kommer den firas med en hejdundrande Nobelfest.

– Jag har hyrt frack! Dansant är jag inte, jag samtalar hellre, men min dröm vore att få Kristina Lugn som bordsdam.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

”Oerhört smickrande och hedrande” – Lena Eskilsson förordas som prorektor

Universitetskollegiet beslutade under gårdagen att förorda Lena Eskilsson,