Aldrig ledig, alltid redo

- in Nyheter, Porträttet

2015 stängde bombhot ner Lunds universitet och 2011 hämtades ett tiotal studenter hem efter jordbävningarna i Japan. Förra året blev några av universitetets lokaler nedklottrade av nazistorganisationen Nordiska motståndsrörelsen. Alla händelser hamnade på Per Gustafsons arbetsbänk.

Per Gustafson sitter på motsatt sida av bordet. Han är rakryggad. Framför sig vilar hans armar tungt på bordsskivan. Händerna är knutna. Det är som om kroppshållningen formats efter en lång tids profession.
– Det blir en livsstil. Man får alltid jobba och det händer att ett eller annat samtal inkommer en söndag, säger Per Gustafson.

Jobbet som säkerhetschef kräver helt enkelt mycket av ens vardag, att alltid vara kontaktbar och jämt redo. Vid frågan om yrket påverkar hans privatliv blir Per Gustafson reserverad.
– Visst kan det ligga en stor del i det. Det förekommer att man är försiktig. Men om du skulle svara på den frågan, vad skulle du säga? Om du tittar på journalisternas yrkesroll, deras utsatthet och situation, kanske du också skulle vara återhållsam om ditt privatliv? Är du professionell måste du skilja på vad som är profession och vad som är privatliv. Och jag har alltid jobbat med proffessionalitet. Om du inte är professionell till ditt förhållningssätt kopplat till vad lagar och förordningar säger så är du ganska fel ute.

Per pausar i sitt resonemang och harklar sig något. Följden blir en första vattenklunk från den orörda kaffemuggen innan han fortsätter att förklara.
– Nu har jag inte direkt fått hot men risken finns. Jag är en ganska snäll person och jag tror de flesta upplever mig som det.

Hans telefon ringer och konversationen stannar upp. Den för dagen svartklädde Per sneglar mot mobilskärmen som lyser upp framför oss.
– Du spelar in. Jag kan inte ta det, professionalitet förstår du.

Som säkerhetschef arbetar Per Gustafson med all säkerhet kopplad till universitetet. Det berör både arbetsrelaterad säkerhet och administrativ- och verksamhetsrelaterad säkerhet. Det innebär att han kopplas in vid fall där brott begåtts samtidigt som han arbetar för utveckling av universitetets egna verksamhetsskydd för organisation, medarbetare, besökare och samarbetsparter. Det behövs för att motverka fara, skada, förlust eller brott. Han lägger även upp strategi och planering utifrån ett långsiktigt perspektiv. Kriser kan uppkomma när man minst anar det och det är viktigt att hantera mellanmänskliga relationer.
– Innan jag kom hit fick jag hantera en mindre kris som uppstod på grund av ett antal olika missförstånd. Kriser bygger oftast på missförstånd och det är människor däremellan som blir upprörda.

”Kriser bygger oftast på missförstånd och det är människor däremellan som blir upprörda.”

Fyra dagar senare sitter Per på samma plats och samma stol. Han fortsätter att svara lika bestämt och kärnfullt som tidigare.
– Lunds universitet har inget direkt hot mot sig. Inte mer än vad som i dag finns mot övriga samhället.

Han berättar att hotet från terrorism och höger- och vänsterextremism inte skiljer sig här. Det finns alltid ytterligheter och radikala individer men i dagsläget utgör de inget primärt hot. Enligt Per har även media ett ansvar vid riskkommunikation.
– Det är en detalj som man inte berör så mycket – medias roll. I dag kan medier ändra nyhetsflödet i realtid. Ibland hinns inte kontroller av riktighet med och då kan så kallade ”fake news” uppstå. Att grunda beslut eller vidta annan åtgärd på den typ av information, som i ett riskkommunikativt perspektiv inte är källgranskad avseende trovärdighet, är en omöjlighet. Då kan det vara bra med en viss medial återhållsamhet till dess att trovärdigheten eller beslutet är satt. Det finns alltså en risk att kommunicera en risk då det kan resultera i en kris eller skapa oro. Därför är det viktigt att kunna göra avvägningar gällande eventuella konsekvenser innan publicering, vilket media ibland missar.

 I stället är stölder universitets största problem. Stölder kan ske när som helst och då man minst anar det, men det är inget oövervinneligt problem.
Enligt Per har universitet vidtagit flera säkerhetsåtgärder, exempelvis varningsskyltar. Kameraövervakning jobbar man för att få i sinom tid. Åtgärderna är emellertid otillräckliga. Av den anledningen måste anmälningsgraden öka och offer höra av sig. Då kan universitetet bland annat bistå med punktinsatser och ökad bevakning.
– Det handlar om att öka medvetenheten om de situationer vi kan råka ut för. Ju mer vi får redo om händelserna, desto lättare har vi att bedriva vårt arbete.

Andra utmaningar är trakasserier, hot och psykisk ohälsa. Det förekommer väldigt mycket trakasserier via internet och mejl.
– En stor mission i arbetet är att förklara innebörden av ett hot för en anställd. Ibland kanske ett mejl inte innehar något specifikt hot mot en enskild utan mer någon form av en hatproblematik. Då är det viktigt att skapa en medvetenhet kring innehållet och visa att det kanske inte är riktat mot den enskilda personen utan snarare mot ett kollektiv.          
– Kritiken grundas i någons åsikter, hämtar energi ifrån förmågan att hetsa och att känna hat innan det attackerar det personliga, säger Per.

Men fortfarande återges inget konkret om hans privata liv.
– Som Leif G.W. Persson brukade säga. Det ligger i sakens natur att det är inget man diskuterar, säger Per lika professionellt och formellt som tidigare.

Han är bestämd och rak i tonen.  Men när det verkar förbli ett hopplöst fall, viker han sig och berättar om sin bakgrund. Ursprungligen kommer han från Göteborg och har via ett flertal olika yrken hamnat i Lund. Tidigare drev han en trafikskola och taxiföretag. Han är utbildad verkstadsmekaniker och har varit verksam som yrkesmilitär under kortare perioder.  Inom säkerhet har Per Gustafson arbetat dryga 30 år, varav inom akademin de senaste 20 åren. Han trivs i dagsläget med sin position även om han inte vet vad framtiden har i sitt sköte. Sedan 2013 har han bedrivit forskarstudier på halvtid och tog i höstas en filosofie licentiatexamen i arbetsmiljöteknik. Kanske är det forskningen som lockar, kanske är det någonting annat. 

– Vi får se. Det bästa med det här jobbet är när vi har agerat vid ett specifikt ärende. Då kan det komma fram människor som tackar en. Det är fint och det är sådant som gör att man orkar fortsätta.

Per Gustafson

Ålder: 59
Bor: Södra Halland
Gör: Säkerhetschef och forskarstuderande.
Vid sidan av jobbet: Bygger om en Suzuki Vitara till en Willys Jeep

 

Facebook Comments

You may also like

Välbesökt karnevalsfredag gick lugnt till

Lundakarnevalens första dag lockade rekordmånga besökare. Trots detta