Miljonbygge splittrar fakultet

- in Nyheter

Den Medicinska fakulteten vid Lunds universitet (LU) kommer att bygga ett nytt storskaligt djurhus för försöksdjur. Trots enighet kring djurhusets nödvändighet går meningarna isär vad gäller dess finansiering. På institutionen för hälsovetenskaper menar man att det påkostade bygget är orättvist.

I slutet av förra året tog medicinska fakultetsstyrelsen beslut om att man ska investera i ett nytt djurhus, Comparative Medicine Unit (CMU), vilket kommer att husera fakultetens närmare
50 000 möss. Byggnationen av det nya djurhuset, som ska uppföras i närheten av Max IV, planeras att påbörjas under 2019 och beräknas kosta upp emot 225 miljoner kronor.

– Beslutet var ingen överraskning för någon. Att ett nytt djurhus behövs har varit på tal under flera års tid. Sedan fakultetsstyrelsen beslutade att undersöka möjligheterna för nybyggnation redan 2014 har mycket pengar spenderats på projektering, säger Eva Ekblad,  professor vid institutionen för experimentell medicinsk vetenskap och ordförande för Medicinska fakultetens djurhusorganisation.

En av styrelsemedlemmarna reserverade sig mot beslutet, med invändningen att projektets finansieringsförslag skulle drabba den hälsovetenskapliga forskningen på ett oacceptabelt sätt.
Reservationen, som yrkades av styrelseledamot Anna Forsberg, gällde alltså inte byggnationen av CMU som sådant, utan om hur finansieringen ska påverka den hälsovetenskapliga delen  av fakulteten.

– Det har varit uppenbart för alla ända sedan projektet påbörjades att det skulle bli mycket kostsamt. Särskilt med tanke på att projektets kostnader kommer att sammanfalla med byggnationen av Forum Medicum, det nya samlade medicinska och hälsovetenskapliga kunskapscentrum, berättar Anna Forsberg, professor i Vård i högteknologisk miljö vid LU.

Även om båda dessa storsatsningar enligt alla berörda parter bottnar i god grund, kommer de stora utgifterna, enligt Anna Forsbergs reservation, slå allra hårdast mot den hälsovetenskapliga institutionen. Institutionen kommer heller inte dra någon nytta av djurhuset eftersom institutionen forskar på människor snarare än försöksdjur.

– Det jag vänder mig emot är att institutionen för hälsovetenskaper tvingas betala för något de inte kommer ha någon som helst användning av. De ökade kostnaderna kommer innebära reducerade forskningsstöd till alla fakultetens institutioner, men kommer påverka oss allra hårdast då vi redan har lägst tilldelning av forskningsanslag i form av ALF-medel [statlig ersättning för utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. reds. anm.] och liknande. Dessutom kvalificerar vi oss sällan för de stora statliga forskningsanslagen som primärt riktar sig till experimentella studier, berättar Anna Forsberg.

Våra gamla lokaler räcker helt enkelt inte till för att göra detta utan risk för smittspridningar som riskerar att påverka forskningsresultaten.

Enligt andrahandsinformation som Eva Ekblad fått från fakultetstyrelsemötet diskuterades inte Anna Forsbergs reservation särskilt mycket då den inkom efter att beslutet fattats. Hennes uppfattning är dock att djurhuset är en långsiktig strategisk investering som ligger i allas intresse att bidra till.

– Jag tror att man måste se detta som en investering som kommer att gagna hela fakulteten i förlängningen. Alla stora satsningar blir alltid ifrågasatta och även om just den här eventuellt kommer innebära lägre driftsanslag till alla Medicinska fakultetens institutioner kommer alla dra nytta av de inkomster den expansion som ett nytt och modernt djurhus kommer att generera, säger Eva Ekblad.

Det nuvarande djurhuset är över 30 år gammalt och dess begränsningar har med tiden blivit alltmer påtagliga. De regelverk som omger försöksdjursverksamhet har blivit mer strikta och fakultetens experimentella forskning, vilken ligger till grund för experimentell medicinsk forskning vid universitetet, har sedan länge haft önskemål om möjligheter för expansion.

Faktumet att genetisk modifikation har blivit en central del i den medicinska forskningen har också bidragit till att relativt harmlösa virusinfektioner kan ställa till stora problem.

– Forskning som använder sig av genetisk modifikation går ut på att man knockar ut eller sätter in gener i försöksdjur för att studera olika geners egenskaper och signalvägar. Denna sortens forskning är mycket kostsam då försöksdjuren som används i experimenten måste vara framavlade i högst kontrollerade miljöer. Våra gamla lokaler räcker helt enkelt inte till för att göra detta utan risk för smittspridningar som riskerar att påverka forskningsresultaten, säger Eva Ekblad.

För några år sedan kontaminerades djurhuset av det ödeläggande parvoviruset som tvingade fakulteten till att avliva stora delar av avelstammarna, sammanlagt omkring 40 000 möss och råttor. Utrensningen blev inte bara finansiellt kostsam utan omöjliggjorde också mycket forskning under ett års tid. Även i dag tampas flera av djurhusets avdelningar med hepatitvirus som påverkar till exempel studier kring immunsystemet.

– De stora fördelarna med CMU är att den kommer att bestå både av en avelsenhet och en så kallad flexenhet. Detta gör att vi kan arbeta på alla skyddsnivåer. Våra avelsdjur hålls i en ren isolerad enhet, djur som kräver extra skydd placeras i barriärer och vi kan ha separata karantäns- och infektionsavdelningar. Vidare medför CMU projektet att Medicinska fakulteten strategiskt placerar sig i Brunnshögs vetenskapsområde, berättar Eva Ekblad.

Eva Ekblad menar att djurhusprojektet måste drivas mer centralt vid fakulteten och Lunds universitet med tanke på att djurförsök utgör en central del i medicinsk forskning som direkt bidrar till nya mediciner för människor.

– Detta är en strategisk satsning som är viktig för universitetet som helhet, på samma sätt som Botaniska trädgården, Skissernas museum eller andra forskningsinfrastrukturer är. CMU kommer att bidra till rekrytering av kompetenta forskare och göra fakulteten attraktiv. Även om endast en tredjedel av forskarna vid den Medicinska fakulteten använder djur i sin forskning så står dessa för cirka hälften av fakultetens externa anslag från till exempel EU och Vetenskapsrådet, säger Eva Ekblad.

Risker med dagens djurhållning

  • Avelskärnan är inte optimalt skyddad. En allvarlig smitta inom avelsverksamheten kommer att få oöverskådliga och troligen oreparerbara konsekvenser.

  • Medicinska fakulteten har i dag ett stort antal unika djurstammar som kräver optimalt skydd. Avelsverksamhet av genetiskt modifierade djur är att betrakta som en biobank som måste skyddas och hållas skild från konventionell djurverksamhet för att minimera risken för infektionsutbrott. Detta är i dag inte möjligt att uppnå.

  • Både avelsverksamhet och experimentell verksamhet sker inom flera konventionella faciliteter (BMC, CRC och MV). Den största barriären (BMC) ligger i direkt anslutning till en konventionell avdelning utan en helt fullgod hygienbarriär däremellan. Vidare är denna skyddsbarriär infekterad med Helicobacter och Norovirus.

    Källa: Medicinska fakultetsstyrelsen

 

About the author

You may also like