Högaktuell avhandling om luftburen infektionssmitta

- in Nyheter

Luftburen infektionssmitta har präglat människans hälsotillstånd sedan begynnelsen och drabbar oss i regel snarare än undantag. I sin avhandling fann Malin Alsved, forskare i infektionsmedicin, vinterkräksjukevirus i luften – ett virus som vanligtvis inte sprids via luft. Frågan om coronaviruset tillhör de luftburna infektionssjukdomarna här därmed dykt upp.

Virus i luften

För att bakterier och virus ska bli luftburna krävs det att de aerosoliseras. Det händer exempelvis när en person som bär på smitta pratar, hostar eller nyser. De smittsamma partiklarna kan därefter transporteras via luftvägen och smitta en ny person, förutsatt att partiklarna når en yta på kroppen där personen är mottaglig för infektion.

Malin Alsveds doktorsavhandling undersöker hur luftburna virus och bakterier sprids i luften. Arbetet fokuserar på möjliga källor till smittsam luftburen spridning i sjukhusmiljöer, hur virus och bakterier kan transporteras och överleva i luften, samt metoder för att minska luftburen smitta. Forskningen bidrar till ökad kunskap om infektioner och smittspridning och är tänkt att användas som ett verktyg för sjukhuspersonal att öka sin kunskap inom området och därmed minska smittspridning.
–I allmänhet vet vi väldigt lite om de mikroorganismer som rör sig i luften, kanske allra minst om hur mycket virus det finns i luften. Mätningar från tidigare forskning visar att vanlig luft innehåller runt 10 000 virus per kubikmeter, säger Malin Alsved.

Vinterkräksjukevirus fanns i luften på sjukhus

I sin avhandling kunde Malin Alsved konstatera ett flöde av små partiklar i luften, så kallade aerosoler, som innehöll vinterkräkssjukevirus i sjukhusmiljöer. Ett resultat som ger anledning att misstänka att smittspridning i aerosol form är mer vanligt förekommande än vad som tidigare påvisats.
–Upptäckten, att vi hittade luftburna vinterkräksjukevirus i väldigt små partikelstorlekar, är helt ny och tyder på att de finns i luften under längre tider och kan transportera sig i luften, säger Malin Alsved. Ifall de virus vi fann var smittsamma eller inte vet vi inte men bara faktumet att de existerar kan vara anledning nog att vara lite mer försiktig, fortsätter hon.

Frågan om coronaviruset kan spridas via luften

Att smittspridning kan få storskaliga samhällskonsekvenser är något som omvärlden blivit väl medveten om genom coronapandemins utbredning. Frågan om coronaviruset tillhör de luftburna infektionssjukdomarna här därmed dykt upp.

Folkhälsomyndigheten definerar corona, viruset som orsakar sjukdomen covid-19, som en droppsmitta, vilket innefattar smittspridning som uppstår när någon till exempel hostar, nyser eller kräks och droppar stänker mot en mottaglig individ.

Liksom coronaviruset hör inte vinterkräksjukevirus till klassificeringen luftburna virus. Coronvirusets risk att smitta via luften, liksom vinterkräksjukan, är svår att fastställa då flera aspekter, såsom personliga förutsättningar såväl som offentliga miljöer, spelar in. Dessutom krävs det att viruset kan hålla sig svävande i luften under en längre tid utan att dekontamineras. Då coronviruset framförallt infekterar luftvägarna är det dock inte helt osannlikt att coronaviruset skulle kunna smitta via luften, menar Malin Alsved.

För att bli smittad via luften krävs det att en rad faktorer samverkar: att smittämnet kommer upp i luften (aerosoliseras), att det överlever transport i luften samt att det når en mottaglig person i tillräckligt hög dos för att orsaka en infektion.
–Då det ofta är låga koncentrationer smittämnen i luften sker luftburen smittspridning oftast där ventilationen är otillräcklig i förhållande till antalet människor och deras aktivitet, säger Malin Alsved.

Ny forskning kring covid-19 på väg

Framöver planerar Malin Alsved att fortsätta på samma forskningsspår. I nuläget har hon samlat in luftprover från coronapatienters närmiljöer, med ambitionen att finna ytterligare klarhet i frågan om hur luftburna virus agerar och sprids.

Disputation går att se i efterhand via Youtube.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

”Vi har båda något att vinna på att vi finns kvar” – Kuratorskollegiet ber kommunen om 4,8 miljoner kronor

Att Lunds nationer förlorar intäkter fastställdes tidigt under