På andra sidan

- in Porträttet

Först kring 60 års ålder kom malmöförfattaren Fredrik Ekelund/Marisol M ut som transvestit. För Lundagård berättar Marisol M om insikten som förändrade hennes liv, tiden på högertidningen Bulletin, och – naturligtvis – om relationen till Lund.

– Det vanliga är att du är fem, sex år, och så börjar du leka med din mammas eller storasysters kläder eller underkläder. Redan då förstår du att det är något som gör att du inte är som de andra killarna.

– Men min historia sticker ut, jag var nästan 60 när jag förstod.

Det har nu gått flera år sedan Fredrik Ekelund, skribent, författare och fotbollsfantast under en promenad genom Stockholm fick den insikt som skulle komma att förändra hans liv. Vid åsynen av en skyltdocka i fönstret på H&M slog det ned som en blixt. Han var inte bara Fredrik – utan också Marisol.

Händelsen följdes av en flera år lång process för Fredrik Ekelund/Marisol M, präglad av osäkerhet och en rädsla för att bli övergiven av sina älskade. Marisol M beskriver emellertid hur hennes barn tog beskedet med värme, något som hon menar var avgörande.

– De räddade mig genom att ta det som de gjorde, det var så mycket kärlek i luften.

– Jag har transväninnor vars barn vände dem ryggen när de fick reda på det, så det var det jag var rädd för.

Fredrik Ekelund/Marisol M kom ut offentligt som transvestit först 2018, i samband med att den självbiografiska romanen Q (Albert Bonniers förlag) publicerades. Under hösten har också en dokumentärfilm om författaren släppts.

I Q redogjorde Fredrik Ekelund/Marisol M för den intensiva och föränderliga process som transvestismen kom att innebära. Uppbrottet från sambon efter det nervösa erkännandet – men samtidigt en ny värld som öppnade sig. 

Att bearbeta sin egen erfarenhet i romanform var dock inget nytt. I debutromanen Stuv Malmö, kom! från 1984 skildrade Fredrik Ekelund/Marisol M sin upplevelse av att arbeta i den hårda miljön i Malmös hamn. Den hade etsat sig fast i minnet.

– Det var ju inte tanken med hamnarbetet [att det skulle bli en bok, reds. anm], men när jag slutade så blev jag inte fri från hamnen. Skulle jag bli fri från den så måste jag skriva om den, berättar Marisol M om debuten.

Valet att till slut skriva om sina erfarenheter av hamnarbetet, och därmed ta steget till att bli författare, hade Fredrik Ekelund/Marisol M delvis sin studietid vid Lunds universitet att tacka för.

– Jag blev grymt förälskad i min franskalärarinna där. Det var en sån där förälskelse som förändrade mitt liv, och det var hon som inspirerade mig att börja skriva.

Tidigare hade Marisol M:s relation till universitetsstaden varit komplicerad – hon beskriver valet att i stället börja som hamnarbetare som en delvis rebellisk handling mot sin akademiska familjebakgrund.

– Under den perioden utvecklade jag en sorts hatkärlek till Lund. Jag visste att bildningen fanns där, men jag ville samtidigt inte in i det systemet.

– Men jag var en del i Lund med mina hamnarbetarkompisar, vi var väldigt mycket på Värmlands nation. 

Relationen till Lund och universitetet blev däremot varmare i början på 80-talet, när Fredrik Ekelund/Marisol M började studera franska.

– Då var det nånting som hände. Lund förvandlades, det växte fram kaféer och krogar, det blev en mer levande stad! berättar Marisol M, och exemplifierar med Café Ariman som slog upp dörrarna under denna tid.

I och med att jag var känd i Malmö vågade jag inte gå ut av rädsla för att folk skulle känna igen mig.

Annars är det Malmö som är Marisol M:s stad. En stad hon kallar för ”min materia, mitt litterära material”. Även denna relation kom emellertid att skakas av det nya livet som Marisol.

– I och med att jag var känd i Malmö vågade jag inte gå ut av rädsla för att folk skulle känna igen mig.

Än idag finns det delar av staden som Marisol M föredrar att inte röra sig i. Inte längre av rädsla för att bli ”upptäckt”, men av rädsla för trakasserier.

Hon fann i stället en fristad på andra sidan sundet. I Köpenhamn kunde hon hitta en slags anonymitet, och kände sig välkommen på ett annat sätt.

– Köpenhamn har varit otroligt viktig för mig, varje gång jag kommer dit som Marisol – jag kommer faktiskt bara dit som Marisol – känner jag den glädjen.

Trots att hon fortfarande kan uppleva transfobi i sin vardag menar Marisol M att det hänt ”otroligt mycket” för hbtq+-personers rättigheter de senaste åren.

– Jag uppfattar det som att det skett en enorm förändring i det svenska samhället de senaste två, tre decennierna, till det positiva. Nu är ju vi bara en minirörelse inom det, för transpersoner utgör en rätt liten del av befolkningen, men att transfrågan har kommit upp och fått mycket utrymme, det upplever jag som väldigt positivt.

Samtidigt pratar Marisol M öppet om de konflikter som finns inom rörelsen, med varierande åsikter om exempelvis åldersgräns för könskorrigering. Hon menar också att transvestiter som hon själv ofta hamnar i skuggan av transsexuella personer.

– Det är väldigt mycket diskussioner om hormoner, kirurgi och transition, och väldigt lite diskussion om det många, som jag själv, älskar att diskutera: kjolar, peruker och smink. Det betraktas som ytligt, men det är inte ytligt, det är en del av vår kamp för identitet.

Marisol M räds inte det kontroversiella. Hon har kritiserat såväl kränkthetskultur vid universiteten som islamism, och i november förra året blev det offentligt att hon skulle bli kulturchef på den annars högerdominerade tidningen Bulletin.

– Jag ägnade tolv dagar och tolv nätter för att kolla upp så att det inte fanns någon koppling till SD.

– För mig gick gränsen där, förklarar Marisol M, som själv ser sig som socialdemokrat.

Tiden som kulturredaktör blev emellertid kort: redan i mars 2021, bara månader efter tidningens lansering, lämnade Marisol M verksamheten tillsammans med bland andra chefredaktören Ivar Arpi. Detta efter en infekterad konflikt med tidningens ägare.

– Men det är ju ingenting jag ångrar, det är ingenting jag skulle vilja ha ogjort. Det var en rolig period.

– Jag tycker själv att vi skapade en häftig kultursida, den såg ut lite som en kultursida som jag ville ha den.

Trots att hon lämnat jobbet som kulturchef är Marisol M inte overksam. Hon har en ny deckarroman färdig, som ”i bästa fall kommer nästa år”. Utöver det arbetar hon med en tv-serie och ytterligare en roman. De kommande böckerna kommer vara signerade både med Fredrik Ekelund och Marisol M.

– Det kommer att stå båda namnen. That’s it. Nu är vi framme, säger Marisol M och skrattar.