Sedan 2002 har Författarskolan vid Lunds universitet tagit emot studenter med författardrömmar. Men går drömmarna i uppfyllelse efter examen? Lundagård har talat med tre före detta studenter om mötet med förlagsvärlden.
– Jag har alltid velat bli utgiven författare, ända sedan jag var liten. ”När jag blir stor ska jag bli författare”, sa jag.
Marita Brännvall är en av de många studenter som utbildat sig vid Författarskolan. Genom åren har kända namn som Karin Smirnoff och Tove Folkesson passerat genom skolans dörrar. Bara en av fyra sökande till utbildningen antogs hösten 2021.
Vi kastades ut i tomma intet och fick testa. Vissa verktyg fick vi, men för få.
När Marita Brännvall gick på Författarskolan fanns inget annat yrke än författare på kartan. Verkligheten kom ifatt henne under en föreläsning på utbildningen.
– Jag insåg vilken liten promille det är som faktiskt blir antagna [av förlagen, reds. anm.]. Det finns jättemånga som skriver jättebra som aldrig blir det.
Marita Brännvall menar att skrivandet är ett hantverk och utan rätt färdighet är svårt att bli utgiven. Efter examen ville ett förlag publicera hennes roman om hon gjorde omfattande ändringar i texten. Då hade hon inte redigeringsförmågan som krävdes, något hon önskar att Författarskolan givit henne. Boken blev aldrig utgiven.
– Jag vet andra i min klass som inte heller kände att vi fick några verktyg. Vi kastades ut i tomma intet och fick testa. Vissa verktyg fick vi, men för få.
Önskar du idag att boken blivit redigerad och utgiven?
– Nej, det gör jag inte. Jag började skriva den som väldigt ung. Det var min första bok och bra träning men idag är jag glad över att den inte finns ute som en publicerad bok.
För Linda-Maria Grönkvist har jobbet som heltidsförfattare varit hennes mål. När antagningsbeskedet från Författarskolan kom sa hon upp sig från jobbet på en reklambyrå för att syssla med skrivande på heltid. 2020 blev hennes bok Fadertabberaset utgiven. Men det krävdes uppoffringar på vägen.
– För att nå mitt mål kan jag inte leva på samma sätt som jag gjorde när jag jobbade på en reklambyrå. Jag har dragit ned jättemycket på allt.
En av de många omställningarna hon gjorde under skoltiden var att flytta in en folkabuss i vilken hon sedan åkte på turné för att marknadsföra sin bok. Trots att hon var förberedd på en låg lön kom den fulla insikten om författaryrkets ekonomiska villkor först på en föreläsning på Författarskolan.
Enligt den senaste mätningen från Författarförbundet är medianvärdet för författares inkomster för litterärt arbete 4 897 kronor i månaden. Denna mätning är enligt Författarbundet själva missvisande hög då de som tjänat 0 kronor uteslutits i mätningen.
För att gå runt som författare har marknadsföring varit avgörande för Linda-Maria Grönkvist. Hon tycker att Författarskolan borde undervisa i marknadsföring. Enligt henne förväntar sig alla förlag att debutanter ska marknadsföra sig själva.
Det handlar väldigt mycket om att rätt person hittar manuset vid rätt tillfälle.
Hennes skrivande har influerats av förlagsvärlden. Att feelgood och lyckliga slut är populärt hos förlag är en läxa hon har lärt sig. En annan läxa är att tur spelar en viktig roll i förlagsbranschen. Hennes inskickade bokmanus tappades bort på ett av de stora väletablerade förlagen, trots att hon fått det bekräftat på att det mottagits som det skulle. Det känns som ett lotteri, tycker hon.
När Marie Metso gick Författarskolan skrev hon ett bokmanus för ungdomar, en urban fantasy-historia i Malmö. Efter examen skickade hon den till flera förlag. Till svar fick hon lektörsutlåtanden som föreslog nedkortningar av manuset. Under fem års tid bearbetade hon texten och halverade dess längd. Det femåriga arbetet fick sitt slut 2019. Anledningen, menar Marie Metso, var dåliga försäljningssiffror för ungdomslitteratur och en minskning av utgivningen med 40 %.
– Förläggaren jag hade haft kontakt med hörde av sig och sa att det var ett jättebra manus och att hon var säker på att det skulle bli utgivet, men att just de inte kunde anta det eftersom deras höstlista var full.
Hon säger att beskedet var tungt men också en bekräftelse på hennes talang. Av händelsen drar hon lärdomen att det inte är fler faktorer än kvalité som avgör om ett bokmanus blir utgivet.
– Det handlar väldigt mycket om att rätt person hittar manuset vid rätt tillfälle.
Upplevelsen har delvis påverkat hennes genreval. Just nu skriver hon inte ungdomslitteratur. Hon lagt sitt första manus åt sidan och skriver på andra projekt, främst noveller och barnböcker.
Jag vet inte om det är viktigt att sätta fingret på vad en författare är. Jag tror att man får bestämma det själv.
Alla tre intervjuade är överens om att Författarskolan varit viktig genom att ge tid och plats till skrivandet. Att befinna sig i en bubbla av skrivande människor och lära sig att motta respons har varit värdefullt. Alla talar varmt om sina handledare på utbildningen och understryker vikten av deras stöd.
Marita Brännvall har många skrivutbildningar i bagaget som inspirerade henne till att bli lektör och skrivcoach. Hon kallar sig idag för författare, trots att hon ännu inte är utgiven. Enligt henne är en författare en skrivande människa med ambitioner.
Marie Metso fick också idén att bli skrivcoach genom Författarskolan. Hon har blivit publicerad i många antologier men har genom åren haft svårt att kalla sig författare. Hon tyckte att hon först behövde ge ut en bok. Idag kallar hon sig författare med viss tvekan i rösten.
– På Författarskolan sa de: ni är författare allihop. Men när man tittar på Författarförbundets definition så måste man ha två verk utgivna för att gå med där.
Med en utgiven bok titulerar sig Linda-Maria Grönkvist som författare.
– Men jag är också pizzabagare. Och copywriter. Och frilansare. Jag vet inte om det är viktigt att sätta fingret på vad en författare är. Jag tror att man får bestämma det själv.
