Lunds tre största nationer har hundratals boenden som drar in tiotals miljoner kronor per år. Men deras kösystem är otydliga, vilket i flera fall öppnat upp för vad som utifrån ser ut som en inkonsekvent bostadsutdelning.
Lunds bostadssituation rödlistas av Sveriges förenade studentkårer år efter år. I jakten på husrum vänder sig många studenter till studentnationernas bostadsköer. Nationerna med flest bostäder är Lunds nation, Helsingkrona nation och Malmö nation. De tre nationerna har flera hundra rum att dela ut vardera, vilket genererar en omsättning mellan 10 och 20 miljoner kronor per nation och år.
Lundagård har varit i kontakt med husförmän, kuratorer och studenter som interagerat med bostadsköerna på Lunds, Helsingkrona respektive Malmö nation. Dessutom har nationernas stadgar och deras officiella information som är tillgänglig på nätet granskats.
I flera fall vittnar de personer Lundagård pratat med om otydligt formulerade kösystem och upplevelser av nepotism. De ansvariga för nationsbostäderna menar däremot att de har välfungerande kösystem som endast grundas på köplats.
Ytterst ansvarig för bostäderna är husstyrelsen på varje enskild nation, som i flera fall är skild från nationsstyrelsen och övrig verksamhet. Oftast består husstyrelsen av ordförande, inspektor och proinspektor, ekonomiansvarig samt husförman. De tre förstnämnda är ofta människor som står utanför studentlivet – inspektorer är av tradition professorer – medan de två sistnämnda är studerande. Posterna utses vanligen på nationernas årsmöten och nomineras av en valberedning.
Husförmännen är de som sköter tillsättning av bostäder och kontakten med de boende. De är ofta heltidsstudenter som antar förtroendeposter i utbyte mot avlönade timmar eller reducerad hyra. Ett av husförmännens huvuduppdrag är upprätthållandet av kösystemet.
För att ställa sig i bostadsköerna krävs det att den bostadssökande tar högskolepoäng vid Lunds universitet eller något av de andra universiteten i Öresundsregionen – den sökande behöver alltså kunna bli medlem i Studentlund. Om man tilldelas en bostad krävs det generellt att man går med i nationen.
Malmö, Helsingkrona och Lunds nations kösystem räknar inte bara tiden den bostadssökande stått i kön, utan inkluderar även poängsystem. Poäng erhålls genom engagemang i nationen: kuratel, förmän och andra som jobbat på nationen i någon betald eller ideell form får poäng.
Poängen behöver den bostadssökande hålla reda på själv, men husförmannen dubbelkollar dem för att ingen ska ge sig själv mer eller mindre poäng. På Helsingkrona nation sker detta på analogt vis.
– Jag kan dubbelkolla i efterhand [efter att personen sökt bostad, reds. anm.] så att det faktiskt stämmer, genom jobbarsystem och medlemssystem, säger Nicolas Pershaf, husförman på nationen.
Nicolas Pershaf berättar att ett uppvisat personligt intresse kan väga in i bedömningen om vem som blir erbjuden bostad, i de fall då två personer har lika många köpoäng. Att skicka ett mejl eller på annat vis etablera kontakt med husförmannen räknas som att visa sig intresserad, och kommer tas i beaktning när man söker nationsbostad på Helsingkrona nation.
Informationen om kösystemen är framförallt hämtad från intervjuer med både nuvarande, och tidigare, förtroendevalda på nationerna. Både husförmän och bostadssökande som Lundagård varit i kontakt med menar att hyresreglementen formuleras vagt för att skapa flexibilitet i tilldelningen av bostäder. Konsekvenserna uppges bli att de sökande har svårt att förstå hur kösystemen fungerar och hur de tillämpas.
Till exempel finns det på Helsingkrona nations hemsida inget hyresreglemente publicerat och poängsystemet nämns inte heller i stadgarna. Nicolas Pershaf ser däremot ingen problematik i det:
– Stadgarna är ju någonting som ska hålla i väldigt, väldigt, väldigt många år. Hade man skrivit in att ”så här många poäng ges kuratelare och husförman” och sen avskaffar vi posten husförman, så kan vi ju inte göra det för att det står i stadgarna.
Både de boende och tidigare aktiva på nationerna som Lundagård varit i kontakt med upplever en viss nepotism i kösystemen. De uppger att de ser att bostäder ges ut på ett vis som skulle kompromissa köns integritet. Sam*, tidigare förtroendevald på Lunds nation, uppger att husstyrelsen på Lunds nation ska ha delat ut en bostad till ett företag i utbyte mot fastighetsskötsel.
– Det kan hända att om huset får någon särskild gynnsam deal på sidan av så kan husstyrelsen erbjuda en bostad som något typ av tack.
När Lundagård kontaktar en av Lunds nations husförmän hänvisar han till kuratorn Fabian Solberg. Kuratorn menar att inget sådant ska ha skett ”såvitt [han, reds. anm.] känner till.”
Huset fungerar som en säkring för nationens överlevnad
På Malmö nation berättar flertalet intervjuade nationsaktiva att de sett vänner till kuratelet och förmän erbjudas bostad på nationen. De berättar även att det ska vara i förhoppning om att de som erbjuds ska bli mer aktiva på nationen, något Malmö nations husförman Emma Stork Edhall motsätter sig: ”Det är jag och ingen annan som tilldelar boenden och jag gör det efter de kriterier som fastställts av bostadsstyrelsen” skriver hon i ett mejl till Lundagård. Kriterierna är inte tillgängliga på nationens offentliga hemsida.
Enligt Sam förekommer liknande förfaranden även på Lunds nation.
– Det blir kanske så om det är svårt att få tillräckligt många förmän, så går man till personer man känner innan och erbjuder bostad så att de ska bli mer aktiva, säger Sam.
Den bakomliggande orsaken till att den reguljära kön kringgås tycks dock, enligt Sam, vara ekonomin. Hyrorna behövs för nationen:
– Huset fungerar som en säkring för nationens överlevnad och en stor del av ekonomin utgörs av bostäderna, fortsätter Sam.
Även Helsingkronas husförman förklarar att deras bostäder fyller en viktig finansiell funktion – 2021 utgjorde hyresintäkterna 91 procent av nationens totala intäkter. I maj förra året sades drygt tio av Helsingkronas lägenheter upp och nationen publicerade då ett inlägg på Facebook om att flera bostäder var tillgängliga. Lundagård har pratat med en student som nappade och blev erbjuden bostad på Helsingkrona. Han var då inte medlem i nationen, och kom att tacka nej till bostaden.
– Det var en kompis som tipsade. Då tänkte jag ”vafan jag står ju inte i kö, jag är ju inte ens medlem.” Men sen kände jag att ”äsch, jag kan lika gärna slänga iväg ett mejl.” Och det gjorde jag och de sa att det går bra att söka ändå, berättar studenten.
Nicolas Pershaf förklarar att detta skedde för att ingen i bostadskön var intresserad av att ta ett av de lediga boendena under sommaren. När ingen i kön var intresserad blev hans föregångare nödgad att söka sig utanför, till personer som inte var medlemmar i nationen eller stått i kön. Detta för att undvika förlorade sommarinkomster.
Sam menar att man inte ska överdriva problemet: det är sällan som kösystemet kringgås. Men de gånger det sker är pengar nästan alltid motivationen.
– Följer man alltid kölistan? Ja, i så stor mån man kan. Men för många husförmän handlar det om att fylla husen eftersom det rör sig om rätt mycket pengar, säger Sam.
*Namnet har fingerats för att bibehålla intervjupersonens anonymitet.
Lunds nation |
Helsingkrona nation |
Malmö nation |
|
|---|---|---|---|
| Medlemsantal |
3 560 |
4 110 |
3 490 |
| Antal bostäder |
273 |
272 |
270 |
| Nuvarande husförman/-män |
Mirac Ziyanak och |
Nicolas Pershaf |
Emma Stork Edhall |
| Husets omsättning |
20 miljoner |
15,6 miljoner |
10 miljoner |
