Lund: ”En social snedstad”

- in Nyheter

Närhet till universitet eller högskola är en avgörande faktor för studenter som väljer att studera vidare direkt efter gymnasiet – vilket kan påverka den sociala snedrekryteringen.
– Vi diskuterar just nu hur vi når ut till områden där det inte kommer så mycket studenter från, säger Annika Mårtensson, vicerektor vid Lunds tekniska högskola.

Annika Mårtensson, prorektor vid LTH.
Pressfoto: Mats Nygren/LU

I Statistiska centralbyråns (SCB) senaste studie, om vilka faktorer som påverkar att elever börjar studera på högskolenivå, framgår det att det är troligt att du läser vidare om du bor nära ett universitet eller högskola. Annika Mårtensson, vars uppdrag utgör att se på hur Lunds universitet (LU) kan få en breddad rekrytering, menar att detta kan påverka den sociala snedrekryteringen, då man inte når ut till studenter längre ifrån universitetet, som kan ha en annan social bakgrund.

– Vi diskuterar just nu hur vi når ut till områden där det inte kommer så mycket studenter från. Jag tror att man måste pinpointa dem och jobba mer nära dem. Det har vi nog inte varit så duktiga på, konstaterar Annika Mårtensson. 

I SCB’s studie utmärker sig Lund som en stad där många av gymnasieeleverna går direkt från gymnasiet till vidare studier. En av de eleverna är Victor Soomus. Han tror att närheten till universitetet påverkade hans val att börja plugga direkt.

Victor Soomus är från Lund och läser
numera vid Lunds universitet.
Foto: Johan Larsson

– Det är väldigt nära och om man då känner ”jag borde inte ha börjat plugga direkt”, då är det lätt att hoppa av och man behöver inte [tänka reds. anm] ”fan nu måste jag göra mig av med den här bostaden och nu måste jag flytta tillbaka”, förklarar Victor Soomus.

Han menar även att idéen om universitetsstaden Lund påverkade honom.

– Det är väldigt akademiskt [i Lund reds. anm]. Man formas av sin omgivning. Jag har inte så mycket akademiker i släkten, men jag tror att det sitter i Lund att man ska börja plugga.

Även Annika Mårtensson tänker sig att det, i Lund, finns en tradition av att studera vidare, vilket kan förklara att många gymnasieelever läser vidare direkt.

– Nu blir det en gissning, men Lund är från början en sorts social snedstad med mycket akademiker. Det finns en tradition att du ska gå den vägen. 

Annika Mårtensson menar att detta bidrar till bilden av LU som ett universitet som ”man måste ha goda meriter från gymnasiet” för att kunna vara en del av. Detta menar hon förstås är sant, men hon förklarar också att det leder till att studenter inte söker sig till LU. 

”Data visar på att studenter med icke-akademisk bakgrund endast söker om man verkligen har höga betyg från gymnasiet, medan studenter med akademisk bakgrund söker även om betygen inte är så bra”, skriver Annika Mårtensson i ett mejl och förklarar att LU på det sättet går miste om både kompetens och kunskap kring andra förhållanden än de studenterna och de anställda själva är en del av.

Kommunerna med störst andel som påbörjat högskolestudier inom ett år efter gymnasieexamen, examinerade vårterminen 2017

+
  1. Uppsala – 45 %
  2. Lund –41,5 %
  3. Knivsta –39,7 %
  4. Botkyrka – 34,9 %
  5. Lomma – 34,1 %
  6. Sigtuna – 33,0 %
  7. Malmö – 32,7 %
  8. Järfälla – 32,6 %
  9. Huddinge – 32,5%
  10. Bromölla – 32,0 %

Statistik från Statistiska centralbyrån.