En fjärdedel har inte fått betalt – SI-ledare vittnar om lönehaveri

- in Nyheter

Många av universitetets SI-ledare fick betalt för sent under 2022 och ett antal har ännu inte fått hela sin lön. Det visar en undersökning som Lundagård har gjort. Nu besvarar SI-ledningen kritiken.

Omkring 230 studenter arbetar som ledare på avdelningen för Supplemental Instruction (SI) vid Lunds universitet (LU). Universitetet är Europeiskt centrum för SI, och är mycket stolta över sin verksamhet, som av ledningen kallas för kontinentens flaggskepp. Men många SI-ledare upplever stora problem gällande utbetalning av löner.

– Jag tyckte att det var dålig stil, man känner sig inte så uppskattad. Det hade varit fint med en formell ursäkt från universitetet, säger SI-ledaren Miriam Åkebrand.

I början av januari skickade Lundagård ut en enkät till universitetets omkring 230 SI-ledare. Enkäten besvarades av 80 personer, alltså drygt en tredjedel. Av de svarande uppger drygt 43 procent att de fått ut sin lön för sent under det gångna året.

En något mindre andel, 27 procent, uppger att de fortfarande inte fått fullständig ersättning för sitt arbete. För flera innebär det att de inte har fått betalt för timmar de arbetade i början av höstterminen. Bland svaren finns historier om ett tilltrasslat system för att bokföra arbetstid, undermålig kommunikation från arbetsgivare och bristfälliga anställningsrutiner.

Alice Uhlin var SI-ledare på
journalistprogrammet under hösten.
Hon har inte fått sin lön för november.
Foto: Saber Malmgren

Alice Uhlin var SI-ledare  på journalistprogrammet under höstterminen. Hon har fått sin lön försenad flera gånger. Hon fick sin septemberlön i november, och sin oktoberlön i december. Novemberlönen har hon fortfarande inte fått.

– Det känns pinsamt att det under så lång tid varit struligt med lönerna till just studenter. De lyckas ju betala ut löner till alla sina professorer, säger Alice Uhlin.

Ett stökigt system

Problemen uppstod redan i första ledet för Miriam Åkebrand, SI-ledare på historiska institutionen. Hon blev ombedd att bokföra sina arbetade timmar i en excel-fil som var delad med de som ansvarar för lönen.

– Det är inte ett så bra sätt att redogöra för timmar på. Det räcker att någon glömmer spara någon gång, eller att någon råkar ladda ner fel version av dokumentet för att det ska bli fel, säger hon.

På de olika fakulteterna har institutionerna olika system för inrapportering av löner.
Alice Uhlin blev tillsagd att använda det webbaserade lönesystemet Primula för att registrera sina timmar. Hur hon skulle använda systemet fick hon dock inte information om.

– Jag fick inte inlogget till Primula från början, och när det väl kom så fick vi ingen information om hur vi skulle rapportera in timmarna, vilket resulterade i att det blev fel ändå.

Den tilltrasslade processen har lett till att SI-ledare har behövt lägga mycket tid på att försöka lista ut hur de ska få sina pengar. När Miriam Åkebrands sista lön för vårterminen, som skulle kommit i juni eller juli, uteblev så fick hon ingen information om det. Den lönen kom på kontot först i slutet av augusti, flera månader sent.

– Jag märkte att det stod 0 kronor från min anställning som SI-ledare. Jag pratade ihop mig med mina kollegor, och de hade samma problem. Jag förstår att det kan bli fel, men då tycker jag att man kan skicka iväg ett mejl i förväg. Det känns som att de inte riktigt har koll på oss.

Det har varit en otrolig brist i kommunikationen. Man blir ju trött.

Utsagor om otillräcklig information är återkommande i SI-ledares enkätsvar på vad de uppfattar som anledningen till problemen. Alice Uhlin var tvungen att mejla runt till många olika personer för att få information, och beskriver en frustration över tiden som krävts för att få betalt.

– Det har varit en otrolig brist i kommunikationen. Det har tagit väldigt mycket tid bara för att få ut två tusen kronor. Man blir ju trött.

Vid årsskiftet skriver mer än en fjärdedel av svarande SI-ledare att de fortfarande inte fått hela sin lön. För Ella Fasting, som är SI-ledare i mänskliga rättigheter, kom decembers lönebesked som en chock.

– Jag fick betalt för fem av höstterminens elva pass, trots att jag varit extremt noggrann när jag loggade dem.

Hon berättar att den uteblivna betalningen haft stor inverkan på hennes kommande utbytestermin.

– Jag hade tänkt att jag skulle få all lön innan utresan. Så nu får jag nog ta tåget dit istället för att flyga. Antagligen får jag också vänta med att köpa en ny dator tills efter terminsstart, säger hon och fortsätter.

– Visst hade jag lite marginal i budgeten, men man räknar ändå med att få sin lön.

Liselotte Mörner är projektledare
för SI vid LU. Hon är överraskad att
så många SI-ledare har fått försenad
eller utebliven lön.
Foto: Alexandra Roslund

Nästan alla SI-ledare som Lundagård varit i kontakt med uppskattar SI som pedagogiskt verktyg och säger att jobbet i sig är positivt. Men efter en stormig hösttermin är Ella Fasting inte längre säker på om hon skulle rekommendera jobbet.

– Visst, det är ett kul och givande jobb som är bra att ha i CV:t. Men det kanske inte är så bra som en inkomstkälla. Vill man ha pengar skulle jag nog sökt mig till något annat, säger hon.

SI-ledningen svarar

När Lundagård träffar de anställda som har ett övergripande ansvar för SI-verksamheten på universitetet förklarar de att det särskilt under hösten varit mycket strul med utbetalning av löner.

Anställningsformen för SI-ledare har genomgått stora ändringar under det gångna året. Det har inneburit mycket administrativt arbete för ledningen och resulterat i att lönerna kommit i kläm.

Liselotte Mörner är projektledare för SI vid LU. Hon kände till viss del till att det förekommit försenade löner, men blev överraskad av siffrorna som framgår ur Lundagårds enkät. Hon tror att problemen delvis kan förklaras av komplexa lönesystem.

– Det förvånar mig. Men det har krävts en hel del av våra SI-ledare. När de får en anställning ska de få ett engångslösenord, som de sedan måste gå in och ändra inom en viss tid, annars går lösenordet ut.

– Blir det något fel i denna kedja kan det ta tid att rätta till. Det är många steg, och det är lätt att det blir fel i systemet, säger hon.

Liselotte Mörners kollega Joakim Malm arbetar också administrativt med SI, främst på Lunds Tekniska Högskola. Han förvånas också över problemens omfattning och bekymrar sig över SI-ledarnas frustration.

Joakim Malm jobbar administrativt
med SI, framförallt vid LTH. Även
han är förvånad över problemens
omfattning.
Foto: Alexandra Roslund

– Det är väldigt olyckligt om SI-ledarna upplever en hopplöshet över att de inte kommer fram med sina klagomål. Det är definitivt något vi tar till oss och vill försöka göra så bra som möjligt för våra SI-ledare, som gör ett fantastiskt jobb och självklart ska ha ut sina löner.

Under våren ska SI-ledarnas anställningsform ändras ännu en gång, nu till en fast amanuenstjänst på 10%. Joakim Malm hoppas att en tjänst med bestämd omfattning ska lösa problemen genom att undvika krånglig tidrapportering.

– Vi ska försöka göra vad vi kan för att rätta till problemen tillsammans med de som handleder SI-ledarna. Vi tar med oss kritiken och ska undersöka hur vi kan förhindra problemen och minska risken för att detta fortsätter nu när vi går över till amanuenstjänster.