S-studenters ordförande kritisk till LU:s hantering av partipolitiska föreningar

- in Intervju, Nyheter, Politik

När politiska manifestationer och affischeringar förbjöds på Chalmers tekniska högskola i Göteborg förra året väckte det starka reaktioner, inte minst hos Socialdemokratiska studentförbundet. Elfva Barrio är ny ordförande för S-studenter och ställer sig kritisk till hur vissa svenska universitet, däribland Lunds universitet, begränsar partipolitiska föreningar.

– Det är tydligt att universiteten inte främjar det demokratiska samtalet. Vad som inte framgick i debatten kring Chalmers politikförbud 2023 är att det ser ut så på många universitet sedan innan. I Lund får man inte kampanja eller använda universitetets lokaler, säger Elfva Barrio.

Vi möts på Eden, Lunds universitets statsvetenskapliga institution, där Elfva Barrio själv studerat en gång i tiden. Efter det har hon varit aktiv inom bland annat Lunds kommuns miljönämnd och social- och arbetsmarknadsnämnd. Sedan januari 2024 är hon förbundsordförande för Socialdemokratiska studentförbundet, S-studenter.

– På Lunds universitet är det partipolitiska studentföreningar som inte får tillgång till universitetets lokaler. Men till exempel Konservativa förbundet, som på pappret är politiskt obundet men kryllar av sverigedemokrater, får det. Det blir orättvist och studenterna får inte tillgång till ett brett spektrum av politiska åsikter, menar Elfva Barrio.

Erik Renström, rektor vid Lunds universitet, dementerar uttalandet.

– Det stämmer inte. En studentorganisation som vill använda universitets lokaler har möjlighet att göra detta så länge det är en demokratiskt uppbyggd studentförening i enlighet med högskoleförordningen, konstaterar han. 

Rektor Erik Renström. Foto: Kennet Ruona

Varför är det viktigt att universitetet är en plats för politiska åsikter och uttryck? 

– Universitetet är en plats där många blir vuxna för första gången, det är klart att det blir en naturlig plats för att lära sig vad man tycker om den verklighet vi lever i. Då är det viktigt att det demokratiska samtalet får flöda och främjas, säger Elfva Barrio.

Erik Renström menar att universitetet bidrar till den demokratiska utvecklingen på flera olika sätt och att det inte behöver ha med partipolitiska organisationer att göra.

– Universitetets ansvar för att värna demokratin görs genom att utbilda studenter att bli kunniga och kritiskt tänkande individer och universitetet ordnar även många forum för debatt och samtal. Det ligger dock utanför universitetets uppdrag att ordna valkampanjer för utomstående partiorganisationer, kommenterar Erik Renström.

Hur ser du på fysiskt kampanjande och affischering, sköts inte den mesta kommunikationen och marknadsföringen digitalt nuförtiden ändå?

– Det är dyrt att hyra lokal om man inte klassas som studentförening. Men det viktigaste är att få synlighet och möjlighet att prata med studenter. Det digitala samtalet blir polariserat och sker inte i god ton, svarar Elfva Barrio.

– Jag förstår inte vad man är rädd för, det är inte som att partipolitiskt engagerade människor är helt galna, vi vill bara främja det demokratiska samtalet. 

Vad skulle S-studenter vilja se för förändringar i universitetsvärlden för att främja ett bättre klimat för uttryck av politiska åsikter?

– Som vi tolkar högskoleförordningen har vi redan laglig rätt att finnas här, uppenbarligen tolkas den paragrafen på fel sätt. Ett viktigt första steg är att förändra högskoleförordningen och tydliggöra politiska föreningars rätt att befinna sig på universitetsområdet, säger Elfva Barrio.

Enligt Erik Renström är det fel sätt att tolka och se på högskoleförordningen.

– Universitetet följer högskoleförordningen och det står var och en fritt att påverka politiken för att få till stånd förordningsändringar om man tycker det behövs, säger rektorn. 

 Jag vill absolut se att fler aktörer, viktiga, tunga aktörer, tar ställning och kritiserar Israel.

Vi reflekterar över samhällssynen på politik. Att politik kan handla om att lösa problem i vardagen är ibland lätt att glömma, menar Elfva Barrio.

– S-studenter har vid Stockholms universitet nu fått igenom billigare kaffe, det är också en viktig seger. Förståelsen för att politik ligger i det lilla och det vardagliga skulle främjas av att vi får diskutera politik på ett tryggare och bättre sätt, säger hon.

Elfva Barrio tar en klunk av sitt eget kaffe och blickar ut över den minimalistiskt inredda institutionen. Vi går över till att diskutera universitetens påverkan genom politiska uttalanden, med anledning av kriget mellan Israel och Hamas.

– Jag vill absolut se att fler aktörer, viktiga, tunga aktörer, tar ställning och kritiserar Israel. För det som sker i Gaza och mot den palestinska befolkningen är helt sjukt, och västvärlden kollar på, hävdar Elfva Barrio. 

Erik Renström påtalar att universitetets uppgift är att forska och utbilda inom politiska frågor, inte att driva dem.

– Att akademiskt forska om och utbilda i olika politiska och samhälleliga frågor är en av universitetets huvuduppgifter, däremot är det inte universitetets uppgift att driva politiska frågor utan koppling till universitetets egen kärnverksamhet, argumenterar Erik Renström.

Kan det inte finnas en svårighet för universitet i att avväga hur och i vilka konflikter man ska uttala sig?

– Absolut, svarar Elfva Barrio.

– Jag förstår att man ser det som en risk. Det blir som att man värderar olika konflikter på olika sätt. Samtidigt är det viktigt att visa solidaritet och säga ifrån när något som sker inte är folkrättsligt okej. 

Ett annat ämne Elfva Barrio tar upp är bostadspolitiken. 

– Trots att det finns bostäder i Lund så är de väldigt dyra, även om de är studentbostäder. Studenter är en viktig del av Sveriges utveckling och kompetensförsörjning, därför ska det vara enkelt för alla, oavsett klassbakgrund, att plugga. 

Förmiddagssolen strålar fortfarande starkt utanför Eden. Vi ska precis avsluta intervjun när Elfva Barrio lyfter sin hand som för att lyfta en sista fråga.

Arbetstidsförkortning med 30 timmars arbetsvecka som målsättning tar S-studenters ordförande upp. Hon hänvisar till att flera länder i Europa redan börjat implementera det och att produktiviteten ökat de senaste decennierna. 

– Tänk att få ha mer tid för att gymma, läsa, dricka bärs – mer tid för att leva, säger Elfva Barrio. Det tror vi är viktigt och rationellt med tanke på förutsättningarna. Vi har råd att förkorta arbetstiden. Det är dags att ta nästa steg i att främja människans välbefinnande.