Ny rapport: Friskoleelever klarar sig sämre på högskolan

- in Nyheter, Utbildning

Studenter som gått på friskola klarar sig sämre på högskolan än de som gått på en kommunal skola, visar en ny rapport från Skolverket.

Samtidigt ställer sig Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, kritisk till rapporten.

 – Vi är kritiska till metoden de använt i studien. De har inte heller diskuterat frågan varför det ser ut som det gör, säger hon.

Skolverket har undersökt de elever som mellan 2014–2022 gick direkt från gymnasiet till högskola eller universitet. Resultatet visar på 6,4 procent sämre resultat från de som gått på friskola jämfört med dem som gått kommunalt. Detta trots att eleverna gått ut med ungefär samma snittbetyg. 

Lunds universitets prorektor Lena Eskilsson är bekymrad över det rapporten visar. 

– Det är oroande om det inte finns en likvärdig skola i Sverige – mellan kommuner och friskolor eller över tid och elevkullar. Dels riskeras det meritokratiska system som antagning till högskolan bygger på, dels blir det problem om vissa studenter inte har kunskaper som speglar vad godkänt i specifika ämnen kräver, säger Lena Eskilsson.

Ulla Hamilton ser allvarligt på att Skolverket har tackat nej till att lämna underlaget för rapporten till Friskolornas riksförbund. 

– Det finns flera anledningar till att man inte ger allt på högskolan direkt efter gymnasiet och därför får sämre resultat. Att man tar det lugnt är inget bevis för slutsatserna de drar i rapporten, menar Ulla Hamilton.

De senaste åren har det flera gånger rapporterats om glädjebetyg från friskolor och för att komma åt det inför nu Handelshögskolan i Stockholm krav om minst 1,25 på högskoleprovet för antagning, utöver betyg. Detta menar de är nödvändigt för att de mest lämpade personerna ska komma in. 

Till skillnad från Handelshögskolan i Stockholm är Lunds universitet ett statligt lärosäte och behöver följa Högskoleförordningen gällande antagningsregler. Det är därför inte aktuellt med krav utöver betyg vid Lunds universitet.

Såväl politiker som företrädare för grund- och gymnasieskolan har ett ansvar att se till att det finns en likvärdig grund- och gymnasieskola i Sverige, avslutar Lena Eskilsson.