Nya behörighetskrav på Handels – alla måste göra högskoleprovet

- in Nyheter

Nya behörighetskrav införs på Handelshögskolan i Stockholm. Kraven innebär att alla sökande till kandidatprogrammen måste ha gjort högskoleprovet och fått ett resultat på minst 1,25. De nya behörighetskraven kommer att gälla från och med höstterminen 2025 och är enligt rektor Lars Strannegård ett steg i att bekämpa problemen med glädjebetyg och betygsinflation.

Oron för de negativa konsekvenser som kan följa av betygsinflationen och glädjebetygen – det vill säga oförtjänt höga betyg i syfte att locka elever till en skola – har funnits på Handelshögskolan i Stockholm länge. Redan 2015 varnades det för att det var för lätt att få höga betyg och studenter saknade viktiga förkunskaper.

Under förra året kom ett antal omskakande nyheter på temat. I maj kunde DN avslöja att systematiskt fusk förekommit på prestigeskolan Campus Manilla, där bland andra kronprinsessans barn går, och att nästan en femtedel av gymnasieeleverna misstänktes. I en rapport av Skolinspektionen framkom att de granskade skolorna regelbundet satte högre betyg än man kunde motivera utifrån resultat på nationella proven. Bland de granskade skolorna förekom flera prestigefyllda skolor i Stockholmsområdet.

I maj 2023 skrev därför Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm, i DN Debatt att man nu övervägde att överge det nationella antagningssystemet. Han menade att betygen kunde variera så mycket mellan skolor att det inte kunde anses vara rättvist att ha dem som ensam grund för antagning. Antagningsprov lyftes som ett möjligt alternativ för lärosätet.

Nu har beslut fattats på Handelshögskolan. Det blir inga antagningsprov, men alla kommer att behöva ha ett resultat på 1,25 på högskoleprovet för att anses behöriga att söka till lärosätets kandidatprogram. Förändringen träder i kraft till höstterminen 2025. 

Camilla Bertilsson, Admissions Manager BSc Programs på Handelshögskolan i Stockholm, berättar om förändringen.

– De som söker till oss söker som vanligt via antagning.se. Sen gör UHR (Universitets- och högskolerådet, reds. anm.) en behörighetskontroll och tittar om man uppfyller lärosätets särskilda behörighetskrav. Till exempel har nästan alla program i ekonomi som särskilt behörighetskrav att man ska ha läst Matematik 3b eller 3c och har man inte gjort det så blir man markerad som obehörig. Detta kommer fungera på samma sätt. Man kommer kolla om den sökande har ett resultat på högskoleprovet på minst 1,25. Har man inte det blir man markerad som obehörig helt enkelt. 

Camilla Bertilsson menar att det är ett sätt att hantera de rättviseproblem som betygsinflationen orsakar.

– Vi tycker att det är oroande att det finns en betygsinflation. Även Skolinspektionen har pekat på att det finns en diskrepans mellan resultat på nationella prov och slutbetyg i för hög utsträckning för att det skulle kunna vara en slump, säger hon.

– Vi kan inte påverka hur gymnasierna sätter sina betyg, men vi kan upprätta en extra kontroll.

Magnus Henrekson. Foto: Karl Gabor

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och tidigare anställd vid Handelshögskolan, är positiv till beskedet, men vill se ännu större förändringar. Han leder nu en statlig utredning som ska undersöka hur man kan göra betygssystemet mer rättvist genom att motverka betygsinflation och glädjebetyg.

– Handels har gjort så gott de kan för att få bort dem som inte kommer att klara sig, säger han.

Problemet med betygsinflation är enligt Magnus Henrekson inte unikt för Handels. Han menar att det nuvarande betygssystemet på grundskole- och gymnasienivå inte funkar och att tillsynen över hur lärare sätter betyg är bristfällig.

– Med det betygssystem som vi har nu går det i praktiken att fuska hur mycket som helst för skolorna utan att någon kan göra någonting åt det. 

– Ett sånt här problem växer över tid för att skolor inser att det går att fuska. När andra fuskar så måste du också börja fuska, annars innebär det ju att du ger dina elever sämre chanser jämfört med elever från andra skolor.

Utredningen som Magnus Henrekson leder kommer att publiceras senast i februari nästa år. Han kan inte berätta exakt vad som kommer att stå i utredningen, men ger ett smakprov på vilken sorts förändringar som kan föreslås. Dessutom pågår nu en utredning som kommer göra kunskapskraven mer konkreta. Magnus Henrekson är tydlig med vilka effekter han förväntar sig av reformerna.

– Utredningen kommer att föreslå ett system där det inte kan bli betygsinflation. Genom externa prov får man ta fram ett snitt på klass- eller skolnivå som läraren måste förhålla sig till. 

Lunds universitet är, som nästan alla svenska universitet, statligt och lyder därför under högskoleförordningen. Denna reglerar bland annat behörighetskraven. Handels tillhör en liten grupp svenska lärosäten som är privata och inte behöver tillämpa dessa regler. På grund av detta menar Lena Eskilsson, prorektor på Lunds universitet, att förändringar i stil med dem som genomförts på Handels inte är aktuella här. 

– Är man en privat stiftelse, då har man större frihet att bestämma själv hur man vill göra med antagningen, säger hon.

Prorektor Lena Eskilsson. Foto: Charlotte
Carlberg Bärg

Lena Eskilsson är inte förvånad över att Handels har ändrat sina behörighetskrav, men är själv skeptisk till dem. 

– Jag hör ju diskussionen och det är klart att den ibland kan dyka upp här i Lund också, men man kan ändå ifrågasätta om detta är rätt väg att gå ändå.

Frågan om betygsinflation och hur den ska hanteras är enligt Lena Eskilsson inte något som har varit aktuellt på ledningsnivå i Lund. 

– Det är ingen diskussion vi har haft i utbildningsnämnden vid Lunds universitet. Jag har inte uppfattat att man upplever det som ett stort problem här, säger hon

Under samtalet verkar Lena Eskilsson komma fram till att en diskussion om betygsinflationen vore bra att ha här i Lund också, även om hon fortsatt ser vissa problem i den väg som Handels valt att gå.

– Jag tror kanske jag ska lyfta det, på nästa nämndmöte kanske man skulle ta en diskussion om det, säger hon.

– Jag tycker att det är bra att det finns olika vägar in, det vill jag ändå framhålla. Det vore olyckligt om man skulle gå till att bara ha en väg, som det ju blir här. Samtidigt, om det är ett stort problem på gymnasiet med glädjebetyg och vi kan visa det med evidens då borde man verkligen ta krafttag på gymnasiet för att komma till rätta med detta.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod det att man kan söka till Handelshögskolans kandidatprogram med högskolepoäng. Det stämmer inte. Till masterprogrammen, däremot, söker man med de högskolepoäng som ingår i kandidatexamen.