Nyexaminerade akademiker möter en allt tuffare arbetsmarknad. En ny rapport pekar på orsakerna bakom utvecklingen och belyser vad studenter kan göra för att öka sina chanser att få jobb.
Det blir allt svårare för nyexaminerade med kandidatexamen att etablera sig på arbetsmarknaden. Det visar den nya rapporten Efter examen: Arbetsmarknaden för nyexaminerade studenter av fackförbundet Akavia, där omkring 2000 nyexaminerade akademiker deltog. Av de deltagande svarade 69 procent att de har en heltids- eller deltidsanställning, är tjänstlediga eller jobbar som egenföretagare. En tydlig nedgång jämfört med 2023 års undersökning då motsvarande siffra låg på 77 procent.
– Trenden gäller även de utbildningsgrupper som tidigare haft en kort etableringstid, exempelvis jurister och personalvetare, förklarar Viktor Göranson, sakkunnig på Akavia.
Bland de sex medlemsgrupper som undersökningen omfattar, däribland samhällsvetare, ekonomer och jurister, är det personalvetare som drabbats hårdast av den försämrade arbetsmarknaden. En förklaring till utvecklingen kan vara att antalet inträdesjobb för personalvetare, som exempelvis rekryterare, har blivit mindre.
Rapporten har även visat en ökning i antalet studenter som väljer att förlänga sina studier på grund av att man inte har hittat något jobb. Årets undersökning visar att sju procent av undersökningens deltagare valt att fortsätta sina studier som resultat av en försämrad arbetsmarknad, en ökning från 2023 års undersökning då antalet låg på två procent. I denna grupp är samhällsvetare överrepresenterade.
Rapporten visar också att vilket universitet man tar examen från påverkar chanserna på arbetsmarknaden. De som studerat vid ett äldre universitet tenderar att ha bättre chanser på arbetsmarknaden än de som kommer från ett nyare sådant.
Enligt Viktor Göranson är en bidragande faktor till trenden lågkonjunkturens genomslag på arbetsmarknaden i slutet av 2023, när undersökningens respondenter tog examen. Dessutom examinerades rekordmånga år 2024, till följd av att fler påbörjade sina studier under pandemin, vilket ökade konkurrensen ytterligare.
Undersökningen redovisar att efterfrågan på praktik och andra arbetsmarknadsnära moment under studietiden är hög, men att detta sällan möts upp av lärosätena.
– Det skulle underlätta etableringen på arbetsmarknaden om fler skulle få tillgång till praktik under utbildningen, säger Viktor Göranson.
Rapporten pekar även på att jobb vid sidan av studierna, särskilt de som är relevanta för utbildningen, kan underlätta när man ska ta sig ut på arbetsmarknaden.
– Vi har kunnat se att gruppen som haft ett relevant extrajobb vid sidan av sina studier har etablerat sig snabbare på arbetsmarknaden än andra grupper, säger Viktor Göranson.
Samtidigt poängterar han att även andra erfarenheter spelar roll. Exempelvis ideellt arbete, engagemang inom en förening eller annat arbete utanför det akademiska området.
Undersökningen redovisar ytterligare hur betydelsen av kontakter vid arbetssökande blivit allt mer framträdande, något som Viktor Göranson menar är vanligt vid en lågkonjunktur. Enligt Akavias undersökning står kontakter, tillsammans med Linkedin, för 46 procent av jobbförmedlingen.
– Är det ett tuffare ekonomiskt läge får fler jobb via kontakter, säger han.
Samtidigt finns det skäl för optimism. Trots en för tillfället pressad arbetsmarknad pekar mycket på att läget kommer ändras inom de närmaste åren.
– Om man har påbörjat sina studier nu i höst är det mycket som tyder på att konjunkturen har vänt till att man tar examen, säger Viktor Göranson.
Joakim Gullstrand, rektor på ekonomihögskolan, kommenterar situationen på arbetsmarknaden via mejl.
“Ja, det har blivit svårare att få sitt första jobb efter examen i dagens konjunktur. Än så länge etablerar sig våra studenter relativt snabbt på arbetsmarknaden, även om det varierar med konjunkturen, vilket mycket väl kan förklara den ökning som vi ser för tillfället. Jag hittar inte heller att ekonomer sticker ut som en grupp med varaktigt försämrade utsikter, men det går så klart inte att utesluta strukturella förändringar i framtiden på grund av teknologiska förändringar.” skriver han.
Lundagård har sökt Samhällsvetarkåren, utan svar.
