Au revoir eller adios? Snarare hejdå till utlandsstudier, visar en ny rapport från Universitets- och högskolerådet (UHR). Antalet som beger sig utomlands för att studera med studiemedel har minskat. Som huvudorsaker framhålls ekonomin och administrativa svårigheter.
Under läsåret 2024/2025 valde 22 300 svenska studenter att studera utomlands med studiemedel, enligt en artikel från Sydsvenskan. Dessa utgjorde under fem procent av alla studerande med studiemedel. Antalet svenskar som pluggar utomlands har minskat med 20 procent sedan 2001, samtidigt som det totala antalet studenter ökat med 30 procent. Det har även skett en förändring kring resmålen för studenter som åker utomlands. Idag har Frankrike, Spanien och Italien blivit mer attraktiva val, medan andelen som söker sig till USA har halverats.
Orsakerna till det minskade intresset för utlandsstudier har inte utretts, men det finns olika teorier. Sydsvenskan hänvisar till rapporten från CSN som framhåller att den svenska kronan har försvagats mot många valutor de senaste åren, vilket innebär en högre kostnad för studenterna, även med stöd av CSN-lån.
Denna bild delas av UHR som i en rapport publicerad tidigare i år betonar att andelen studenter som planerar att studera utomlands har sjunkit till 19 procent. UHR:s undersökning visar även att svenska studenter är bland de minst intresserade av utlandsstudier i Europa. Detta EU:s arbete för att öka rörligheten i unionen. EU har exempelvis ökat budgeten för Erasmus+, ett EU-program som hjälper studenter med finansiering, för att kunna möjliggöra för fler utlandsresor. Trots satsningarna väljer svenska studenter att enbart studera i Sverige.
UHR:s rapport grundar sig i data från enkätundersökningen Eurostudent, vars syfte är att “fördjupa kunskapen om ekonomiska och sociala aspekter som kan ha stor påverkan på studenters möjligheter att påbörja och slutföra högskolestudier”. I undersökningen efterfrågas bland annat hur studenterna upplever sin boendesituation, sin ekonomi och sina studier. Även tidigare erfarenheter av och planer för utlandsstudier undersöks. Bland hinder för studenter som inte planerar att studera utomlands nämns, utöver ekonomiska skäl och familjeseparation, även brist på information som en vanlig anledning.
Med brist på information menar många studenter att de inte vet hur de ska integrera utlandsstudier i sina respektive program. För vissa studenter innebär det svårigheter med att veta vilka kurser som kan tillgodoräknas. Oklarheterna kring vilka kurser som kan införlivas i utbildningen varierar beroende på vad man läser. Enligt rapporten ser studenter som läser program inom samhällsvetenskap, socialt arbete, journalistik, juridik, teknik och IT färre hinder med att tillgodoräkna sig kurser än studenter inom medicin, pedagogik och psykologi.
Rapporten understryker att avtal mellan lärosäten och en lucka under studietiden för ge studenterna möjlighet till att studera utomlands är en förutsättning för utlandsstudier. Utbildningar som leder till reglerade yrken, som lärare eller jobb inom hälso- och sjukvård, är mer detaljreglerade, vilket kan göra det svårare för lärosätena att nå överenskommelser och för utbildningarna att kunna internationaliseras. Detta gör att programmens struktur står i vägen för studenternas möjligheter att läsa eller praktisera utomlands.
