Det har hänt mer under ledigheten än jul, årskifte och snöfall. Bea Lignell listar de mest uppseendeväckande händelserna i skarven mellan 2025 och 2026.
Detta är en opinionstext i Lundagård. Åsikterna som utrycks är skribentens egna.
FIFA och fredspriset
”Trump får fredspris” är rubriken som mot alla odds och allt sunt förnuft blev till verklighet den femte december, även om FIFAs helt nyinstiftade utmärkelse visserligen inte tilldelades av någon Nobelkommitté. Med tanke på att ingen riktigt vet hur eller av vilka som Donald Trump utsågs till dess första vinnare får det väl helt enkelt antas att det var historiens bästa, största och smartaste kommission. Guldpokalen som presenterades under lottningen till fotbolls-VM 2026 utgörs av en gropig jordglob med trevande händer som rispar med naglarna i dess undersida. En metafor för samhörighet, eller kanske en realistisk skildring av zombier i ett slagsmål om en gigantisk köttbulle. Ceremonin skedde på The John F. Kennedy Memorial Center for the Performing Arts, som sedan ett namnbyte numera har ”Donald J. Trump” först i titeln. I en extraordinär uppvisning av hur en välmående demokrati fungerar röstades namnändringen enhälligt igenom av styrelsen, som presidenten redan i mars blev ordförande för. Som av en händelse tillträdde han sin nya post i samband med att ha sparkat hälften av ledamöterna och därefter tillsatt 13 nya. Vinnaren av Nobels fredspris 2025, den venezuelanska oppositionsledaren María Corina Machado, har personligen försökt överlåta även medaljen till Donald Trump sedan dess. Nu är han alltså i besittning av hela två nya meningslösa guldklumpar! Corina Machados välkomnande inställning till den amerikanska militären verkar också ha inspirerat Trumps prompt verkställda nyårslöften. Krig är fred, som det väl brukar sägas.
En 50-tals-babes bortgång
Fransk skådespelare och sexsymbol, senare djurrättskämpe och… uttalad rasist, homofob och förespråkare av högerextrema konspirationsteorier? Filmikonens bortgång vid 91 års ålder, och de många hyllningarna som följde från artister som Chappell Roan via sociala medier, övergick snabbt till en riktigt obehaglig allmänbildning för både kändisar och fans. Utöver sitt inflytande över modetrender som bikupehår, vingad eyeliner och ”the Bardot neckline” var Brigitte Bardot nämligen känd för en rad kontroversiella åsikter. Bland annat skrev hon en rad islamofobiska utläggningar i sin bok Un cris dans le silence, vilket resulterade i en bötfällning i fransk domstol för hets mot folkgrupp. Hon motsatte sig också äktenskap mellan personer av olika hudfärg eller samma kön. Med sina parallella protester mot bland annat massavlivning av hundar i Rumänien och den årliga delfinjakten på Färöarna lämnar hon ett riktigt outgrundligt arv efter sig. Som hon själv sagt gav hon sin ”skönhet och ungdom till män”, och ville därefter ge sin ”visdom och erfarenhet till djur”. Uppenbarligen höll hon sitt ord, för de egenskaperna hamnade sannerligen ingen annanstans.
Den omkullblåsta bocken
Att utmana brottsbalken genom att tända eld på Gävlebocken är en vördad tradition och en praktuppvisning i svensk passiv aggressivitet. Den brann senast 2021, efter att ha fått vara ifred i flera år. Bockens överlevnad sammanföll med katastrofala värmeböljor, en global pandemi och ökande politisk instabilitet för mänskligheten. En slump? Möjligen, men inte en risk som svenskarna borde vara villiga att ta. Ändå har den inte utsatts för något sabotage på senare år, om man inte räknar fåglarna 2023. Udda väderförhållanden under sommaren gjorde att halmen fortfarande hade kärnorna kvar efter skörden, och dessa bakades sedan in i konstruktionen. Kornen lockade dit kajorna som åt hål i bocken, men trots sina skador stod den kvar över både jul och nyår. Nu har den äntligen besegrats av större makter än både fåglars hunger och mänsklig pyromani, nämligen av stormen Johannes. Visst gav den omkullvälta nosen i marken inte ett lika effektfullt intryck som halm och rött band i lågor, men kanske kommer Gävlebockens offer ändå att inleda en ljusare halva av årtiondet.
Artikeln publicerades först i Lundagård #1 2026. Läs hela tidningen i digitalt format här.
