Så skulle Lundastudenterna rösta om det vore val idag

Nästan tusen personer har svarat på Lundagårds opinionsundersökning inför valet 2026. Resultatet visar en tydlig vänsterlutning bland studenterna – och flera partier hamnar under fyraprocentsspärren. Statsvetaren Lena Wängnerud tolkar och analyserar studenternas svar.

Enligt opinionsundersökningen placerar sig Lunds studenter tydligt till vänster inför riksdagsvalet 2026. Bland de 910 studenter beskriver hur de skulle rösta får Miljöpartiet 29,3 procent, följt av Vänsterpartiet på 22,2 procent och Socialdemokraterna på 15,6 procent. Tillsammans samlar de tre rödgröna partierna omkring två tredjedelar av stödet. Samtidigt hamnar Kristdemokraterna (2,5 procent), Liberalerna (3,1 procent) och Sverigedemokraterna (3,6 procent) alla under fyraprocentsspärren. Centerpartiet och Moderaterna får 8,1 procent respektive 9,5 procent av rösterna i undersökningen.

1,7 procent av de svarande uppgav att de skulle rösta på ett parti utanför riksdagen, bland annat Alternativ för Sverige, Örebropartiet, Piratpartiet, Medborgerlig samling och Enad röst. Dessutom uppgav 3,5 procent att de inte hade bestämt sig och 0,8 procent att de skulle rösta blankt. Endast en person uppgav att de inte skulle rösta alls.

Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att resultaten följer ett nationellt mönster, men att Lund sticker ut.

– Tendensen i er undersökning stämmer överens med vad andra opinionsundersökningar visar. Unga har rört sig klart vänsterut jämfört med tidigare val. Men er undersökning är lite mer extrem än vad andra undersökningar har gett för resultat, säger hon.

Hon pekar bland annat på att Miljöpartiet och Vänsterpartiet tillsammans får egen majoritet i undersökningen, samtidigt som Sverigedemokraterna inte når upp till fyra procent – något som skiljer sig från andra opinionsmätningar bland unga väljare.

Att resultatet skiljer sig från hur unga väljare i allmänhet röstar tror Lena Wängnerud framför allt beror på att undersökningen genomförts bland universitetsstudenter.

– Jag tror att det handlar om att det är studenter i stor utsträckning. Det brukar också hänga ihop med vilken typ av ämnen man läser. Det är både en selektionseffekt, att man söker sig till vissa ämnen om man har en viss politisk inställning och att den också kan förstärkas under utbildningstiden, förklarar hon.

Det har länge talats om en högervåg bland unga, både i Sverige och andra länder. DN/Ipsos mätningar inför valet 2022 visade exempelvis att 58 procent av väljare 18-29 år tänkte rösta på något av Tidöpartierna och endast 41 procent på S, MP, V eller C. Under 2026 års andra kvartal har dock styrkeförhållandena vänt och endast 40 procent av unga uppgav att de skulle rösta Tidö, enligt samma mätinstitut.

– Unga väljare är mer lättrörliga än andra väljare. De vindar som blåser slår igenom starkare bland unga väljare, säger Lena Wängnerud.

Det tydliga skiftet vänsterut avspeglas också i vilka frågor studenterna lyfter fram som viktigast. I opinionsundersökningen toppar klimatfrågan listan – nära 60 procent av respondenter pekar ut denna som viktig. Därefter följer utbildning (53 procent) och sjukvård (51 procent). Andra hjärtefrågor som hamnar högt är arbetslöshet och sysselsättning (44 procent), jämställdhet (44 procent) och miljö (44 procent).

Jämfört med Novus mätningar prioriterar studenterna frågor om landets ekonomi samt invandring och integration något lägre än genomsnittssvensken. Särskilt stor är skillnaden när det kommer till lag och ordning, som i Novus mätningar pekas ut som viktig av 50 procent av väljare i augusti. Bland studenterna är motsvarande siffra 27 procent.

Att klimatfrågan dominerar är inte särskilt förvånande, menar Lena Wängnerud.

– Klimatfrågor brukar generellt vara mer prioriterade bland vänsterväljare än högerväljare. De här två sakerna hänger ihop. Vänsterpartier brukar också ge större prioritet åt klimatfrågor än högerpartier, säger hon.

Hon pekar också på att klimatfrågan fått ökad uppmärksamhet under sommaren, bland annat genom rapportering om extrema väderhändelser, samtidigt som frågan blivit en tydlig skiljelinje mellan blocken. Även jämställdhet hamnar högt bland studenternas prioriteringar. Enligt Lena Wängnerud är det en fråga som ofta hänger ihop med vänsterorienterade värderingar 

En fråga som ofta framhålls som central i studentsammanhang är bostäder. Från både höger och vänster talas det regelbundet om att höga hyror och långa köer påverkar studenter särskilt mycket. Men enligt Lundagårds mätning anser bara 29 procent av respondenter att bostadsfrågan är viktig. Detta innebär att den hamnar på nionde plats i prioritetsordningen – en stabil mittenplacering.

Röstar väljare inte efter sitt materiella egenintresse?

– Egenintresse kanske inte slår igenom till hundra procent, men väljare funderar ändå på de frågor som påverkar dem i vardagen.

Som exempel lyfter Lena Wängnerud utbildning och sjukvård. Frågorna, som brukar anses vara viktiga i breda väljargrupper, hamnar på andra respektive tredje plats i Lundagårds mätning.

– Sjukvården brukar vara en av de tre viktigaste frågorna. Utbildning brukar också komma högt, även om man ser till väljarkåren generellt. Det här speglar vad som är viktigt för väljarna i deras vardag, säger Lena Wängnerud.

Ett mer oväntat resultat är att utrikespolitik hamnar långt ned på studenternas prioriteringslista, trots att krigen i Ukraina och Gaza dominerat nyhetsflödet under lång tid. Endast 17,7 procent uppger att utrikespolitik är en av deras viktigaste frågor, medan 18,7 procent specifikt lyfter Palestina och 13,4 procent Ukraina.

Enligt Lena Wängnerud är det inte ovanligt.

– Utrikespolitiska frågor brukar aldrig vara avgörande när människor tar ställning till sitt partival. Det betyder inte att människor inte tycker att frågorna är viktiga, men de brukar inte vara avgörande för hur man röstar. Utrikespolitiska frågor försöker dessutom partierna ofta skapa en bred enighet kring. Därför är det oftast inrikespolitiska frågor som blir avgörande, säger hon.

Hon varnar samtidigt för att dra slutsatsen att nyhetsrapporteringen ensamt styr vilka frågor väljarna prioriterar.

– Det som diskuteras i media behöver inte nödvändigtvis vara det som är viktigast för partivalet. Människor påverkas också av hur deras vardag ser ut. Om inte skolorna eller sjukvården fungerar märker människor det själva eller genom människor i sin närhet, säger hon.

Samtidigt finns det vissa resultat som Lena Wängnerud tycker är särskilt intressanta. Invandring och integration är fortfarande en viktig fråga för drygt fyra av tio studenter, trots att Sverigedemokraterna får ett mycket svagt stöd i undersökningen.

– Invandring och integration kopplas ju ofta ihop med Sverigedemokraterna. Men de får väldigt lite stöd i er undersökning. Här kan man ju undra vad det är de som svarar tänker på. Det kan ju vara så att många som lyfter frågan vill se en mer human invandrings- och integrationspolitik, säger hon.