Vem som studerar vidare på högskola skiljer sig beroende på vart i landet man kommer från. Skillnaden mellan de län med störst och minst andel som påbörjar högskolestudier ökar dessutom.
– Det är sorgligt att vi inte går framåt, säger Sveriges förenade studentkårers (SFS) ordförande Rasmus Lindstedt.
I Universitetskanslersämbetets (UKÄ) senaste rapport om rekrytering till högskola, framgår det att 45 procent har påbörjat studier vid högskola eller universitet vid 24 års ålder. Rapporten visar dock på stora skillnader beroende på vilken del av landet man tittar på.
Stockholm är det län där störst andel pluggar vidare, 54 procent av 24-åringar har påbörjat högskolestudier. Skåne hamnar på tredje plats, med 46 procent. Sist på listan ligger Jämtland, där endast 33 procent utbildar sig på högskola eller universitet.
Skillnaden mellan Stockholm och Jämtland har dessutom ökat. På 15 år har skillnaden dubblerats, från 10 procentenheter till de 21 som skiljer idag.
Sveriges förenade studentkårers (SFS) ordförande Rasmus Lindstedt är besviken på att snedrekryteringen till högskolan ökar.
– Det är sorgligt att vi inte går framåt, säger han.
– Breddad rekrytering har ju inte bara ett fint syfte att locka fler till högre utbildning, utan det handlar ju om att vi som land ska bli mer konkurrenskraftigt. Att vi får andra perspektiv och en breddad förståelse för samhället, säger han.
Foto: Maria Cruseman
Catharina Greiff är samordnare för breddad rekrytering på centrala universitetsförvaltningen vid Lunds universitet (LU). Hon menar att det största arbetet med breddad rekrytering vid LU sker på fakultetsnivå.
– Vi stöttar dem genom att informera, nätverka, inspirera och ta fram statistik. Annars har fakulteterna ganska god kännedom om vilka deras studenter är, säger hon.
Till sin hjälp har fakulteterna stödmaterial framtaget av bland annat UKÄ och Universitets- och högskolerådet (UHR). Materialet gör det lättare att mäta breddad rekrytering, och ger stöd i vad man ska leta efter och hur.
LU:s policy för breddad rekrytering tillkom så sent som förra året, även om arbetet pågått i över 20 år. Policyn definierar vad breddad rekrytering är, samt tydliggör syftet och de övergripande målen med arbetet; att LU ska vara ett öppet, tillgängligt och inkluderande lärosäte, samt att universitetet ska vara en valmöjlighet för alla oavsett bakgrund.
Arbetet för att nå målen görs på olika sätt, exempelvis genom besök i gymnasieskolor och på gymnasiemässor. Catharina Greiff menar att rekryteringen i många fall kan börja redan i grundskolan, till exempel genom ett besök på Vattenhallen i Lund.
– Det kanske inte hjälper att vi går ut i trean i gymnasiet och berättar varför det är bra att läsa vid LU, utan det grundläggs redan tidigare, säger hon.
Siffrorna i UKÄs rapport är nationella, men det finns regionala skillnader även bland Lundastudenterna.
– Vi har ju naturligtvis en stor andel av våra studenter från Skåne, men vi kan ju se att det är fler från vissa kommuner och färre från andra, säger Catharina Greiff.
Rasmus Lindstedt pekar på flera faktorer som påverkar studentrekryteringen. Dels handlar det om ekonomi och den underfinansiering som sker inom den högre utbildningen. Även studiemedlens storlek och tillgången till bostäder lyfts som viktiga.
– Kommunen måste till exempel se till att det finns studentbostäder, säger han och berättar att han aldrig hade kunnat flytta till Lund från sitt Stockholm.
– Jag hade ju varit hemlös!
– Vi måste se över om den som faktiskt vill plugga har rätt förutsättningar att plugga, säger Rasmus Lindstedt.
Även Catharina Greiff menar att detta påverkar studentrekryteringen, inte minst av de studenter som kommer från en studieovan miljö.
– Det kan finnas en rädsla för att ta studielån, och en rädsla för att försöka hitta en bostad som man har råd med.
Men hur långt bort är en jämlik rekrytering till Sveriges högskolor? Rasmus Lindstedt är pessimistisk.
– Breddad rekrytering är på något sätt synonymt med att alla individer i Sverige vet att om jag vill plugga vidare så kan jag det. Ska jag vara helt ärlig så är vi ganska långt ifrån det, säger han.
Catharina Greiff pekar istället på att närhet till högskola ofta är en faktor som påverkar om, och var, man studerar. Men att det också är helt naturligt.
– Vi kanske inte måste ha de studenterna till Lund som inte vill flytta långt, säger hon.
