Från Excel till explosioner

Du har säkert sett himlen explodera i glittrande färger, men få vet vilka konstnärerna är. Vilka är det egentligen som skjuter fyrverkerierna? Lundagård träffar Lundapyrot, den pyrotekniska föreningen i Lund.

Vi trevar fram i mörkret till de två siluetterna framför bilen. Kvällsluften är bitande och har en svag, gödselliknande lukt. Personerna står ensamma vid tegelhuset, klädda i svart från topp till tå. På ryggarna lyser den elektriskt gröna symbolen föreställande fyrverkerier över domkyrkan. Det är utan tvekan Lundapyrot som väntar på oss.

– Välj ut en kvadratmeter så placerar vi grejerna där, säger Constantin Johnson, 28, som är färdigexaminerad inom teknisk fysik och föreståndare för Lundapyrot.

Han är där tillsammans med Svante Wiktorsson, 23, som studerar kemiteknik och är vice ordförande i Lundapyrots styrelse.

Vi bestämmer oss för ljuspölen vid julgranen framför universitetshuset och de kör fram bilen. Det är samma plats där Lundapyrot sedan år 1990 genomför de traditionsenliga nyårsfyrverkerierna i Lundagård. Showen är alltid tajmad på några hundradels sekunder med det nya året och inför hela Lunds ögon.

– Jag tror inte att många vet om att det är en ideell studentförening som skjuter det. Många antar nog att det är anordnat av Lunds kommun, säger Constantin Johnson.

Dessutom har Lundapyrot monopol på att skjuta fyrverkerier i Lund. Om du har sett ett maffigt fyrverkeri i kvarteren, är det med stor sannolikhet de som varit i görningen.

Constantin Johnson drar skon i gruset för att markera platsen, sedan börjar de lasta ur bakluckan. Marken fylls med stora bombrör, sladdar, brandsläckare, en varningsskylt och en mystisk väska.

– Stjärnbomb kallas de, och de här är för kraftfulla för att skjutas i Lund, säger Constantin Johnson och pekar på de gula bombrören.

Sedan öppnar han väskan, som ser ut att vara fylld med sedelbuntar. Inuti döljer sig inte stålar, utan blinkande knappar och fjärrkontroller som verkar direkt hämtade ur Star Wars. Constantin Johnson förklarar att det är via fjärrkontrollen som fyrverkerierna styrs.

– Då skjuter man på avstånd, i säkerhet och kontrollerar fyrverkeriet med varje knapptryck. Det gör det lätt att avbryta om något skulle gå fel. Dessutom kan man programmera till musik och köra olika bestämda script.

Att skjuta fyrverkerier är knappast ett enkelt ”tänt var det här!” följt av att pyroteknikern kutar allt vad han har från platsen. Det framstår som ett avancerat maskineri – från de första planerna i Excel till den imponerande explosionen. Komponeringen av ett fyrverkeri utgår från flera olika parametrar såsom höjd, tajming, vinklar, färg, explosivitet, uppstigningseffekt och mycket mer.

– Det är som att lära sig ett nytt språk, det gäller att förstå hur det kommer att se ut, säger Constantin Johnson.

LundaPyrot anordnar klassiska utomhusfyrverkerier, men också ljudreducerade fyrverkerier, musikfyrverkeri och scenpyro. Uppdragen är allt från bröllop till gasquer och spex.

– På bröllop skjuter vi ofta hjärt-fyrverkerier, ett fyrverkeri som ser ut som ett hjärta, säger Svante Wiktorsson.

Några förbipasserande fotgängare saktar ner farten och sneglar på oss. En äldre dam ursäktar sig när hon med stor marginal passerar förbi den pyrotekniska utrustningen. Jag håller mig också på några väl avvägda centimeters avstånd. Just idag skjuts dock inga fyrverkerier; vi har inte tillstånd och det legala är av yttersta vikt för föreningen.

Fyrverkerierna som skjuts av Lundapyrot är inte något som går att köpa i mataffären. Pjäserna är professionella och får inte användas av privatpersoner utan pyroteknisk kunskap. Därför måste medlemmarna i Lundapyrot genomgå en MSB-godkänd utbildning på ungefär två och ett halvt år för att få licens. När utbildningsansvariga upplever att personen är redo genomför man ett examensprov: Ett egenkomponerat fyrverkeri. Efter den avklarade utbildningen får man kalla sig pyrotekniker.

Samtidigt är fyrverkerier inte fria från kontroverser. För några veckor sedan sköts fyrverkeripjäser mot Kämnärsrätten av maskerade ungdomar. Inte minst blossar debatten ofta upp om fyrverkeriernas påverkan på miljö och djur i samband med nyårsfirandet. Constantin Johnson och Svante Wiktorsson förstår kritiken, men tycker också att den är orättvis.

– Det är ofta en felaktig bild att fyrverkerier är miljöfarliga, säger Constantin Johnson och förklarar att de tungmetaller som tidigare var problematiska för länge sedan fasats ut genom lagstiftning. Dessutom är de huvudsakliga metallerna i en fyrverkeripjäs vanligt förekommande i jordskorpan.

– Man brukar säga att bilen som åker till ett fyrverkeri släpper ut mer koldioxid än fyrverkeriet i sig, tillägger han.

Samtidigt erkänner Constantin Johnson att det finns kortvariga effekter på omgivningen.

– Partikelutsläppen kan påverka luftkvaliteten i närheten av skjutplatsen under en kort tid.

När det gäller djurens säkerhet och trivsel har de flera rutiner och regler. Bland annat skjuter de aldrig nära boskap och har en mejllista för att kontakta hundägare, så de kan planera när de ska rasta sina hundar. Något som fungerar väl, enligt dem. De skjuter heller inte efter tjugotvå på vardagar och aldrig efter midnatt på helger eller natten till en helgdag. Dessutom kan de skjuta tysta fyrverkerier, så kallat ”krevadfritt”. Samtidigt menar Constantin Johnson att frågan om oväsen ofta förenklas.

– Trafikbuller från motorcyklar eller naturliga ljud som åska kan också upplevas som störande, säger han.

Julgranen svajar i vinden och mina händer har växlat till en alarmerande röd färg. Trots flera lager kläder tränger kylan sig in och reser nackhåret. Inga fler kvällspromenerande Lundabor passerar förbi den nu torrlagda fontänen. Rabatten runt om ser ut att vara uppbökad av vildsvin. Det är svårt att visualisera flygande champagnekorkar, glitterkavajer och kulörta klackskor när Svante Wiktorsson berättar om den kommande nyårsuppskjutningen. I år är det han som är skjutledare,

– Det är jättekul att samlas här, man ser hur mycket folk uppskattar det. Det känns som om hela Lund är ett, säger Svante Wiktorsson, till synes oberörd av den låga temperaturen.

Både han och Constantin Johnson är överens om fördelarna med ett välorganiserat fyrverkeri uppskjutet av pyrotekniker. Ett större, gemensamt fyrverkeri minskar mängden små, okontrollerade smällar som annars sker runt om i villakvarter och trånga innergårdar.

– Den övervägande delen av allmänheten sköter det bra, men framför allt i kombination med alkohol kan människor brista i konsekvenstänket. Då kan det bli tokiga eller farliga situationer, säger Constantin Johnson.

Lundapyrot kan inte lova en vit jul, men åtminstone ett vitt nyår. I hanteringen av fyrverkerierna måste de vara nyktra och får spara bubblet till senare.

– Vi firar nyår dagen efter. Vi kallar det för pyronyår, säger Constantin Johnson och ler.

Texten publicerades först i Lundagård #8 2025.