Struntar du i att läsa kurslitteraturen? Nu införs nya krav på svenska lärosäten att stödja användningen av kurslitteratur såväl som rapportera hur de arbetar med den.
Nu måste svenska lärosäten främja användningen av kurslitteratur – det fastslår regeringen. Efter ett beslut behöver universitet och högskolor nu både stötta användningen av såväl som redovisa hur de arbetar med kurslitteratur.
”Genom att få en bättre bild av utvecklingen kan vi också avgöra vilka åtgärder som kan behövas framöver.” skriver Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister, i ett mejl.
I ett pressutskick framhåller regeringen att tillgången till kurslitteratur är väsentlig för såväl bildning som utbildning. Att läsa kurslitteratur anses även gynna en djupare kunskapsinhämtning och bidra till att utveckla studenternas analytiska tänkande. Idag har studenter allt svårare att ta till sig av kurslitteratur, något Lundagård tidigare rapporterat om.
Arbetet med att motverka läskrisen har pågått länge men nu införs ett nytt återrapporteringskrav om främjande av kurslitteratur i regleringsbrevet för universitet och högskolor för år 2026, det uppger regeringen i samma pressutskick. Detta för att få en bild av hur lärosätena arbetar med kurslitteraturen. Lotta Edholm menar att ungas problem med att ta till sig litteratur är något som medför stora konsekvenser.
”Vi ser nu tydliga tecken på att läskrisen inte bara är ett problem i skolan, utan även märks inom den högre utbildningen” skriver ministern i ett mejl.
Lotta Edholm berättar att det viktiga för henne och regeringen är att bilden av hur lärosätena arbetar för att främja tillgången till kurslitteratur för studenterna ska bli tydligare.
”Återrapporteringskravet är medvetet brett formulerat för att kunna fånga in olika typer av insatser.”
Enligt högskoleministern är läskrisen en orosfaktor.
”I grunden handlar det om att dagens grund- och gymnasieskola inte har tillräckligt goda förutsättningar för att kunna ge alla elever de kunskaper som krävs för att klara vidare studier”.
Regeringen har även gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att kartlägga hur läsförståelsen bland studenter har utvecklats, samt att följa upp läsförståelsens utveckling över tid.
Lotta Edholm skriver att läskunnigheten hos studenter har stor betydelse för deras möjligheter att nyttja och förstå kurslitteratur, något som i sin tur även kan påverka kunskapsinhämtningen och efterfrågan på kurslitteratur.
Även Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har fått i uppdrag att genomföra en kartläggning Kartläggningen ska utreda studenters användning av fysisk eller digital kurslitteratur på svenska. Lotta Edholm anser att återrapporteringen från svenska lärosäten kommer att bli ett viktigt komplement till UKÄ:s kommande kartläggning, där regeringen ska få mer information kring hur studenter använder kurslitteraturen och deras tillgång till den. Både UKÄ och SCB:s uppdrag ska vara klara för redovisning senast den 31 mars 2026.
