Regeringen föreslår ändringar i etikprövningslagen som kan underlätta för forskare inom samhällsvetenskap och humaniora. Men förslaget för också med sig nya ansvarsområden för universiteten.
I mars 2026 lämnade regeringen en lagrådsremiss med förslag på undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning. Undantagen gäller forskning där vuxna deltagare lämnar uppgifter efter informerat samtycke, forskning baserad på uppgifter som redan spridits offentligt, samt rättsvetenskaplig forskning på offentliga domar. En förutsättning är att forskningen innebär ringa risk för de inblandade. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.
Det nuvarande systemet för etikprövning har länge kritiserats av forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. De har anset att lagen, ursprungligen utformad för att skydda enskildas integritet inom medicinsk forskning , har ställt orimliga krav på forskning som innebär liten risk för forskningspersoner.
– Lagen tillkom i samband med medicinska skandaler, vilket enligt min mening har ställt till det för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Det blev stelbent. Personligen så har det nog mest haft den betydelsen att man kanske har undvikit att ibland formulera forskningsfrågor som man vet innebär en lång prövning i etik, säger Magnus Ring, lektor på sociologiska institutionen vid Lunds universitet.
Sociologi är ett exempel på de samhällsvetenskapliga ämnen som berörs. Detta eftersom forskningen ofta behandlar just sådana känsliga uppgifter som skyddas av GDPR, till exempel politiska åsikter eller sexuell läggning. För att kunna behandla uppgifter som berörs av GDPR behöver forskningsprojekt med nuvarande lagstiftning etikprövas.
för kliniska vetenskaper. Foto: Gunnar Menander.
Mats Johansson är lektor i medicinsk etik och verkställande ledamot i Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) expertgrupp för etikfrågor.
– Jag tror att det är många som uppfattar det som positivt för att den typ av forskning som rimligen är harmlös – exempelvis om man behandlar uppgifter som är allmänt tillgängliga. Det kommer att göra det lättare för forskarna.
Samtidigt innebär förslaget att ansvaret för att avgöra om etikprövning krävs faller på forskningshuvudmannen, alltså universitetet, som ska dokumentera sitt ställningstagande. Enligt propositionen ska Överklagandenämnden för etikprövning (Önep) få möjlighet att fatta så kallade granskningsbeslut. Syftet med dessa är att uppmärksamma universiteten på de fall där forskning varit i strid mot lagen, utan att som förr automatiskt väcka åtal mot enskilda forskare.
Mats Johansson påpekar att konsekvenserna av en felbedömning fortfarande kan bli allvarliga.
– Det finns absolut en risk att forskare gör felbedömningar. Även om man i färre fall blir åtalad kan det ändå leda till en misstanke om avvikelse från god forskningssed och det kan vara ganska allvarligt för en forskare. Varken Öneps granskningsbeslut eller lärosätets beslut om avvikelse går att överklaga, det är inte så att man inte kan bli föremål för kritik, säger han.
En central fråga är även hur de nya begreppen i lagen ska tolkas i praktiken.
– Det kommer krävas nya typer av bedömningar. Vad innebär ringa risk, till exempel? Vad innebär det att uppgifter är allmänt spridda? Ibland är det uppenbart och ibland är det jättesvårt att ta ställning till om något faller inom den relevanta kategorin. Vi vet inte heller hur Öneps praxis kommer se ut, eller hur de formulerar sina beslut, säger Mats Johansson.
För studenter förändras lite i praktiken eftersom förslaget gäller forskning och inte studentarbeten. Men Magnus Ring menar att lagens effekter sträcker sig längre:
– Som handledare förhåller vi oss till etikkraven, och det har ibland ställt till problem för studenter som skriver uppsatser. Det handlar inte minst om GDPR och insamling av personuppgifter. Det etiska ansvaret kvarstår alltid, oavsett om ett juridiskt tillstånd krävs eller inte, säger han.
Propositionen har hänvisats till riksdagens utbildningsutskott och motionstiden går ut den 15 maj 2026.
Artikeln publicerades först i Lundagård #4 2026. Läs hela tidningen här.
