Högskoleverket utreder just nu CSN:s tidsgränser och hur dessa påverkar de längre utbildningarna. Lunds universitet har varit remissinstans och LUS har varit med vid kartläggningen.
Kartläggningen vid Lunds universitet visar att det
är långt ifrån endast de kända långa utbildningarna, såsom läkare och psykolog,
som drabbas av de idag fastlagda tidsgränserna för studiemedel.
I stort sett alla utbildningar som är 8 terminer eller längre är svåra att
passa in i dagens studiemedelssystem. Det betyder bland annat att de studenter
som läser på yrkesutbildningar kan få problem. Störst problem får de som redan
har en utbildning eller som har läst fristående kurser. I och med det nya
studiemedelssystemet har valmöjligheterna minskat. De som vill ombilda sig eller
vidareutbilda sig kan få räkna med att finansiera sina studier på annat sätt än
genom CSN. Det är uppenbart att detta inte gynnar ett så kallat livslångt
lärande.
Ett studiemedelssystem som sätter sådana begränsningar, som det nuvarande,
kan påverka rekryteringen. Idag krävs det att studenter helt och fullt vet vad
de vill göra innan de ens börjar på en högskoleutbildning. På ett så stort
universitet som Lunds universitet hindras studenterna att ta del av det stora
smörgåsbordet av kurser eftersom CSN:s regler är så rigida.
Det blir uppenbart att tvär– och mångvetenskap blir lidande av att CSN endast
ger studiemedel i 12 terminer. Inom utbildningspolitiken lovordas
tvärvetenskapen och betydelsen av att personer skaffar sig både bredd och djup i
sin utbildning. Detta betonas inte minst i regeringens politik kring den öppna
högskolan. Insatser görs för att uppmuntra det mång- och tvärvetenskapliga, men
reglerna för studiemedel släpar efter.
Det här kan innebära att rekryteringen till forskarutbildningen blir lidande.
För att komma ifråga för forskarutbildning är det ofta ett krav att den sökande
har kunskaper från flera ämnen. Detta för att få god kvalitet och för att
forskningen ska finna nya vägar.
Rådet CSN ger dem som inte tror sig klara av sina studier på 12 terminer, är
att arbeta vid sidan av sina studier. Den fråga som då väcks är om CSN inte
uppfattar studier som heltidsarbete utan att studenter till skillnad från övriga
i samhället kan avkrävas arbetsveckor som långt överskrider 40 timmar.
Högskoleverket ska utreda frågan kring 40 timmars arbetsvecka och det ska bli
spännande att se vad den utredningen kommer fram till och om den leder till
förändringar i CSN:s råd till studenter.
Det har visat sig att omläggningen av studiemedelsreformen även förde med sig
andra svårigheter för studenterna. Bland hushållen hör studenterna till
förlorarna. När en student har betalat det som är nödvändigt, det vill säga de
fasta månatliga utgifterna, inräknat mat och hygienartiklar, så går studenten
back. Studiemedlet har med andra ord inte följt med prisutvecklingen. Mat och
hyror har stigit så pass i pris att den summa en student får ut under sina
studier inte duger. Detta är inte endast ett ekonomiskt problem för den enskilde
studenten. Även för universitetet i stort är detta ett problem. Det låga
studiemedlet tvingar studenter att arbeta vid sidan av, vilket gör att studierna
blir lidande, vilket i sin tur påverkar genomströmningen. Detta måste åtgärdas,
inte minst om fler ska läsa på universitetet. Alla är inte beredda att ta de
dåliga ekonomiska villkoren när det finns bättre avlönade arbeten som inte
kräver högskoleutbildning.
Tomas Holdar
lus vice ordförande
Kristina Arnrup Thorsbro
lus ordförande
