Inspirerade av amerikanska lärosäten satsar nu även Lund på att pressa pengar ur
donatorer som vill sola sig i universitets glans. Till hösten ska generösa
givare kunna mingla i det exklusiva sällskapet ”Vetenskapens vänner vid Lunds
universitet” och gå på bankett i akademisk miljö, berättar projektledaren Carina
Skoglund.
Nyligen presenterade universitetet sina riktlinjer för så kallad fundraising,
ett samlingsbegrepp för metoder att få in pengar från näringslivet,
privatpersoner och stiftelser. En av universitetets planer är att bilda
sällskapet ”Vetenskapens vänner vid Lunds universitet”.
För cirka 100 000 kronor ska donatorerna kunna abonnera på medlemskap och
därigenom få tillgång till speciella förmånspaket. ”Vännerna” ska bland annat
kunna erbjudas att gå studiecirkeln ”Högutbildad – men inte bildad”. Det ser på
pappret ut som en snabbkurs i imponerande middagskonversation. Innehållet ska
enligt riktlinjerna bestå av ”böcker man bör ha läst”.
Den som driver fundraisingen i praktiken är den före detta bankdirektören Carina
Skoglund. Hon har bara varit anställd i ett halvår, men har redan dragit in fyra
och en halv miljon kronor. Ändå har man inte börjat ”sälja in konceptet än”, som
hon själv uttrycker sig.
Upplevelser och events
– Planerna är inte helt klara, men vi vill bland annat göra roliga events och
upplevelser kopplade till donationen. Att man till exempel får komma och mingla
med andra från näringslivet i universitetsmiljö, berättar Carina Skoglund.
Studenterna kommer också att involveras i arbetet. Gamla lundastudenter ska
hjälpa till att sprida information om universitetet och man ser gärna att
studenter medverkar vid olika slags träffar.
– När vi har banketter, eller vad det bli för events, vill de ju träffa de unga
studenterna och skapa kontakter, säger hon.
Kompletterande funktion
Kopplingen mellan knappa forskningsanslag och universitetets ökade intresse för
att frottera sig med potentiella donatorer, är inget man hymlar med. Intäkterna
måste helt enkelt öka och varför då inte dra nytta av universitetets status och
speciella kompetenser, går resonemanget.
– Universitetet får mindre pengar från staten och ska man överleva måste man få
in de här extrapengarna. Man har inte råd att inte bygga upp kompetensen inom
fundraising, deklarerar Carina Skoglund entusiastiskt.
Enligt henne handlar inte fundraising att gå runt med tiggarstaven utan främst
om att kartlägga vad donatorerna vill satsa på. Hon skäms inte för att arbetet
bygger på att näringslivet och universitetet drar nytta av varandra.
Universitetet ger akademisk glans och högt förtroende hos allmänheten, medan
donatorerna bidrar med ekonomiska resurser.
Carina Skoglunds vokabulär vittnar om att hon rekryterats från näringslivet. Ord
som ”events”, ”mervärde” och ”koncept” hörs sällan i universitetsvärlden.
Men tiderna förändras. De som fruktar att nära relationer mellan den akademiska
och den kommersiella sfären kan hota forskningens frihet stämplas idag ofta som
olyckskorpar, oförmögna att förstå värdet i att elfenbenstornet kompletteras med
varumärkesbyggande och marknadstänkande.
– Min övertygelse är att friheten i forskningen ska bestå och att det också är
det som efterfrågas av de från näringslivet som vill samarbeta med oss, säger
Carina Skoglund som också hoppas på att fundraisingen ska ge positiva bieffekter
på universitetes vinstdrivande bolag Lund University Education AB, som säljer
uppdragsutbildningar.
Vill lära av andra
Ännu finns ingen färdig policy för hur akademins integritet ska skyddas när
donationer ska underhålla olika forskningsprojekt. Carina Skoglund arbetar med
att undersöka hur andra universitet formulerar sig, men vetenskapsrådets
rekommendationer för hur extern finansiering bör hanteras har hon inte hört
talas om.
– Det är ett bra tips, jag ska titta på dem. Man behöver ju inte uppfinna hjulet
en gång till, säger hon.
