Forskarutbildningen kortas till ett år och döps om till doktorsutbildning. Det föreslår Forskarutbildningsutredningen, som på många håll har mött hård kritik för att devalvera värdet av en forskarexamen.
Utredningens förslag att kapa utbildningen från fyra till tre år baseras på att den nuvarande magisterexamen skrotas och ersätts med en tvåårig forskningsanknuten mastersexamen. Detta har väckt stark kritik bland många doktorander.
Ökad stress och en radikal sänkning av avhandlingens vetenskapliga värde befaras bli några av konsekvenserna om förslaget går igenom.
– Svenska doktorander har ett väldigt gott rykte utomlands eftersom vår doktorandutbildning innehåller så mycket forskning. Med det nya förslaget blir tjänsten mer av en styrd utbildning, än självständig forskning, säger Ignacio Vita, ordförande för SFS, Sveriges Förenade Studentkårer.
Regeringens ensamutredare Margareta Norell Bergendahl tillstår att avsikten är att minska doktorandens egna forskning.
– Målet är att utbilda bra doktorer, inte nödvändigtvis forskare, säger hon.
För att istället göra det lättare att forska efter disputationen föreslår Margareta Norell Bergendahl att en ny doktorstjänst för nydisputerade införs.
Ignacio vita tycker också att en rad viktiga förbättringar har hörsammats i utredningen.
– Den föreslår flera stora och oerhört bra förändringar ur rättsäkerhets- och rättvisesynpunkt. Saker som vi har kämpat för i många år, säger han.
Enligt förslaget ska alla doktorander få en anställning, och dagens alternativa finanseringsformer med stipendier och utbildningsbidrag slopas helt.
– Det gör upp med synen att doktoranden är någon som man kan utnyttja bara för att denne till hundra procent så gärna vill forska. Dessutom kan det minska den kraftiga sociala snedrekryteringen till forskarutbildningen eftersom den ekonomiska situtionen blir tryggare, säger Ignacio Vita.
Doktoranden föreslås dessutom bli garanterad minst en biträdade handledare och ökade möjligheter att byta handledare. Även rekryteringen förändras och öppnas upp. Alla ska kunna söka utlysta doktorandtjänster.
– Det blir rättsäkert och tydligt. Det motverkar handplockning och att informella maktstrukturer gynnar vissa individer, säger Ignacio Vita.
Ett av utredningens syften är att anpassa den svenska forskarutbildningen till internationell standard, och därmed underlätta utbyten mellan utländska universitet.
Till skillnad från många andra studentföreträdare i landet är Joakim Balogh, som sitter i remissgruppen för Lunds doktorandkår, positiv.
– Kraven ska inte sänkas, utan istället anpassas efter tiden, säger han.
Utredningens remisstid tar slut den 7 juni och under hösten väntas beslut fattas av regeringen.
