I februari beslöt
rektor Göran Bexell att Levin Dombrowskys kranium ska överlämnas
till Judiska församlingen i Malmö.
Det upprör
en rad forskare och museimän som nu kräver en grundlig
utredning av universitetets kraniesamling.
I december begärde
Judiska församlingen i Malmö att få kraniet efter
Levin Dombrowsky. Rektor Göran Bexell biföll begäran
och i maj ska Dombrowskys skalle begravas enligt judisk sed. Men
flera forskare är kritiska.
– Universitetets
beslut om Dombrowsky uppfattar vi som en ny praxis för
hanteringen av statliga museisamlingar. Det kan få olyckliga
konsekvenser för universitetets samling, menar Elisabeth Iregren
som är professor i osteologi vid institutionen för
arkeologi och antikens historia.
Tillsammans med
Kulturens biträdande chef Björn Magnusson Staaf och
Historiska museets chef Per Karsten vänder sig Elisabeth Iregren
med en skrivelse till universitetsstyrelsen. Där kräver de
att universitet avsätter pengar för en grundlig utredning
av samlingen i syfte att skapa tydliga riktlinjer för hur den
ska bevaras, vårdas och användas.
Dombrowskys kranium
fanns fram till 1995 tillsammans med skallar och skelettdelar från
drygt 2000 individer på anatomiska institutionen. Efter
institutionens nedläggning har kvarlevorna magasinerats på
Historiska museet.
Samlingen består
till största del av lundensiska skallar från medeltiden
som samlades in på 1800-talet och början av 1900-talet.
Men det finns även skallar från minoritetsbefolkningar som
indianer, aboriginer och samer inköpta under resor ochs ibland
från andra vetenskapliga institutioner i Europa.
Samlingens framtid
är nu oviss. Elisabeth Iregren har i flera år försökt
få pengar till forskning om samlingen men hela tiden fått
nej. Efter Göran Bexells beslut finns risk för att fler
grupper börjar begära ut kranier, skelettdelar och andra
mänskliga lämningar, menar de båda forskarna.
– Det är
olyckligt eftersom samlingen ger god kunskap om de mörka
kapitlen i universitetets historia, menar Magnus Magnusson Staaf.
För två
år sedan kom delar av kraniesamlingen till användning vid
utställningen ”Underbara fasansfulla människa” på
Kulturen. Utställningen som syftade till att belysa de
mekanismer som ligger bakom utrensning och katalogisering av vissa
folkgrupper blev en stor succé.
För Elisabeth
Iregren är kraniesamlingen även intressant ur
forskningssyfte. Hon använder kranier och skelettdelar i sin
forskning om äldre tiders folkliv. Även för andra
vetenskapsområden vid universitetet är skelettsamlingen av
intresse. Men då krävs också en ordentlig
inventering av skeletten, menar Iregren.
– Naturligtvis ska
forskningen kontrolleras och även ske i samråd med berörda
minoritetsgrupper. Vi är skyldiga att göra något
värdigt av materialet för att ge rättvisa åt dem
som mot sin vilja hamnade i universitets samling, säger hon.
