Samtidigt som den ryske presidenten Vladimir Putin besöker Xi Jinping i Beijing är den ukrainske utrikesministern Andrij Sybiha i Sverige och gästar Studentafton. Det blir ett samtal om hur viktigt samarbete är i en tid av fragmentering.
Detta är en recension i Lundagård. Åsikterna som utrycks är skribentens egna.
Minst åtta personer i Ukraina avled i attacker mot civila mål under onsdagsnatten, i ett krig som nu pågått i över fyra år. Cirka 150 mil från fronten, i Lund, har studenter samlats i Lux aula för att lyssna på Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha. Aftonen är uppdelad i tre delar: Först håller ministern tal, sedan följer ett samtal modererat av Karin Aggestam som är professor i statsvetenskap, och slutligen finns tid för publikfrågor.
Kvällen börjar förvånansvärt lättsamt med att utrikesminister Andrij Sybiha snubblar lätt på en mattkant innan han ställer sig framför två blågula flaggor på scenen. Han lovar publiken att det inte ska komma någon tenta efter föreläsningen och får ett skratt till svar.
Sedan börjar talet. Sybiha förklarar hur den globala världsordningen byggd på rättsstatsprincipen ersattes av den starkes rätt i och med invasionen av Ukraina 24 februari 2022. Vi står vid ett vägskäl där vi måste välja mellan multilateralt samarbete och multipolär konfrontation, berättar ministern. Ingen anade för tjugo år sedan att vi skulle se ett nytt krig i Europa.
– Allt förändrades med den fullskaliga invasionen, säger Andrij Sybiha.
– Europas historia skrivs med blodet från en ukrainsk soldat, fortsätter han och tittar upp över en publik som lyssnar till varje ord.
Talet är välskrivet och blandar ett direkt tilltal till studenterna med geopolitiska ställningstaganden. Det man slås av som åhörare är två saker: Att man hört allt detta förut och hur otäckt det är att man hört allt detta förut. Kriget pågår fortfarande fyra år senare.
Utrikesministern talar om hur starka ukrainarna är och hur bra det går för dem, men en viss utmattning skiner igenom och ibland suckar han djupt. Man talar ofta om den ukrainska uthålligheten, och Andrij Sybiha väljer att illustrera den genom ordet воля (”volya”) som betyder vilja eller frihet. Han menar att just воля är en stor del av den ukrainska identiteten.
– Ibland frågar vi inte om vi kan göra någonting, utan vi bara gör det, säger han.
Andrij Sybiha återkommer flera gånger till den goda relationen till den svenska utrikesministern som han träffat i Kristianstad under dagen. Då berättade Maria Malmer Stenergard att ”vår viktigaste utrikespolitiska prioritering [är] att stötta Ukraina och att samla ett brett stöd globalt för Ukraina”. Diplomatiska relationer med sina allierade är avgörande för det land som, likt Ukraina, vill bli medlem i JEF (Joint Expeditionary Force), EU och Nato. I dag, torsdag den 21 maj, inleds Natomötet i Helsingborg där Andrij Sybiha ska delta.
bredd av komplexa frågor.
Foto: Wilma Erlandsson
– Länge leve Europa, avslutar Andrij Sybiha sitt tal.
Efter föredraget är det dags för diskussion. Hur leder man ett samtal med en utrikesminister för ett land i krig? Moderatorn Karin Aggestam har forskat på konflikt, utrikespolitik och mellanöstern. Hennes frågor är ofta långa. Ibland är det tre frågor staplade på varandra, vilket gör att både publiken och den som ska svara tappar bort sig.
Samtidigt har hon en bra bredd: De diskuterar Öresund och den ryska skuggflottan, och hur EU har ett starkt ekonomiskt vapen mot Ryssland genom möjligheten att införa sanktioner. Karin Aggestam frågar också om civilsamhället och demokratisering.
– Vår motståndskraft ska inte ses som ett rättfärdigande av ändlöst krig, svarar Andrij Sybiha.
När de kommer till konflikten i mellanöstern svarar utrikesministern lite vagt, men påpekar att det är viktigt att Ryssland inte utnyttjar konflikten för få till stånd slopade sanktioner. Därefter rör sig samtalet vidare mot diplomati.
– Vi har dubbla förslag som backas av våra allierade. Så vi kommer att stanna där vi är: hållbart och långvarigt vapenstillestånd och fredsförhandlingar samt juridiskt bindande säkerhetsgarantier med amerikansk uppbackning och medlemskap i EU.
Andrij Sybiha säger att Ukraina är pragmatiskt men diplomatiskt. Nyckelordet i Ukrainas utrikespolitik menar ministern är ordet styrka. Landet öppnar nya ambassader runt om i världen under pågående krig och ansöker om EU-medlemskap. Han är glad för att EU-kommissionen nyligen undertecknat ett avtal om miljardlån till Ukraina men vill inte svara på frågan om vilken europeisk minister han talar mest med.
Enligt Andrij Sybiha består vägen framåt av tre steg. Det första är USAs involvering och det andra är att sätta press på Ryssland. Det tredje är att stärka Ukraina. Den som hade hoppats på att Europa skulle kunna träda in där USA lämnat tomrum blir besviken. Trots initiativ såsom Prioritised Ukraine Requirements List (PURL), som är ett system där andra Natoländer köper materiel
Andrij Sybiha publiken att skratta.
Foto: Wilma Erlandsson
från USA till Ukraina, räcker det inte till. Kriget kan inte vinnas utan USA och deras Patriot-system, säger utrikesministern.
Det dystra läget till trots får Andrij Sybiha publiken att skratta åtskilliga gånger. På en fråga om inköp av militärt materiel svarar Andrij Sybiha;
– Gripen-plan är de bästa stridsflygplanen i världen.
Vilket möts av applåder.
Referenserna till Sverige är många. Han talar om Karlsson på taket och att han, likt tron på att fred kan hålla för all tid, visade sig vara en illusion. Andrij Sybiha hänvisar till ordet lagom, Ikea, Zlatan, Tetra Pak och Abbas låttitel ”The Winner Takes It All”, samt Olof Skötkonungs dotter Ingegerd Olofsdotter som var furstinna i Ukraina.
Publiken är också påläst och ställer frågor om Georgien, Slovakien och kärnkraftverk som militärt vapen. Andrij Sybiha framhåller att både relationen till Georgien och Slovakien är viktig och han fördömer Rysslands hot om att använda radioaktiva vapen.
från Kyiv National University.
Foto: Wilma Erlandsson
Samtidigt ser han kärnkraften som a och o i Ukrainas energisjälvständighet. Under talet beskriver han också Budapestuppgörelsen, då Ukraina gav upp sina kärnvapen, som ett misstag.
Sammantaget är det en afton av stort allvar som besöks av en publik med fullständig respekt för det som Ukraina offrat. En av studenterna i publiken är Dariia
Kobylivska som är utbytesstudent från Kyiv National University. Hon sammanfattar kvällens Studentafton:
– Det var otroligt att se en så stark dialog mellan studenter vid Lunds universitet och Ukrainas utrikesminister och att höra perspektiven på Ukrainas strategi och speciellt samarbetet med Sverige. Att se det starka stödet och engagemanget från publiken var också en stor del av det, säger hon.
