Flickdrömmar

- in Porträttet
@Lundagård

– Äntligen, tänkte jag första gången jag flög. Jag har kämpat otroligt länge för att komma hit.

Ulrika Ziverts utbildar sig till pilot på Lunds universitets flygskola.


När flygeleverna samlas för vädergenomgång kan vem som helst känna att det är en blåsig och mulen morgon. Ulrika och hennes klass ska upp i luften i dag och tittar uppmärksamt på när en lärare visar tabeller över dagens väder.

– Vad tror ni, kan vi flyga idag? frågar han. Några sneglar tveksamt ut genom fönstret.

– Kanske, blir svaret.

För Ulrika Ziverts ska det bli femte gången hon styr ett plan. Hon har pluggat en månad på Trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed och har ytterligare 19 månader kvar innan hon tar examen som pilot.

– De flesta som läser här tar examen, man kommer inte in utan den motivationen. På 25 år har skolan inte haft mer än ett fåtal avhopp, berättar Ulrika som har varit intresserad av flyg ända sedan hon var liten.

Men vägen hit har inte varit spikrak, Ulrika är 32 år och har redan hunnit jobba som ingenjör i flera år på SAS.

– Vi är många här som har gjort något annat tidigare. Det hjälper att ha livserfarenhet för att bli säker på vad man vill, förklarar hon.

Har flygplansmodeller på rummet

Ulrika är lugn och saklig när hon berättar om livet på skolan. Ett enormt intresse märks ändå. Hon vet allt om skolans flygplan och lägger stor vikt vid detaljerna när hon berättar. Hennes manliga klasskompisar är mer öppna med sin entusiasm.

– Pilotyrket är en mytomspunnen livsstil, en pojkdröm som blir sann, säger Magnus Edholm som är 23.

Kommentaren får Ulrika att le.

– Visst har jag väl någon flygplansmodell på rummet, erkänner hon.

Hon övergår sedan raskt till att visa kartan över Ljungbyhedsområdet, noggrant inplastad och uppdelad i fält. Luftområdet har fler trafikregler än marken, det är viktigt att inte råka komma i vägen för ett större plan och oftast är det bara tillåtet att flyga på vissa höjder. Till trafikplatsens område får ingen flyga in utan tillstånd och då bara vid särskilda ingångar.

– Nu i början har vi övat radiokommunikation i klassrummet för att det ska flyta bättre när vi väl sitter i planen. Det kan verka överdrivet att öva på att prata i radio på marken, men det är bra att veta vad man har att vänta sig.

Ulrika klagar inte.

– Jag tycker om hur välorganiserad flygbranschen är. Något potentiellt farligt blir väldigt säkert delvis tack vare det enorma regelverket.

Övar på simulerade nödsituationer

Teori tar stor plats i utbildningen och de två klasserna turas om att ha teoretiska respektive praktiska veckor. Under den teoretiska tiden har de lektioner i ämnen som meteorologi, navigation och flygplanslära. Ulrika berättar också om ämnet ”human performance and limitations” som handlar om människans förutsättningar och begränsningar och “den mänskliga faktorn” som ofta är en bidragande orsak i flygolyckor.

– Det är viktigt att vi kan så mycket som möjligt om det här. Utbildningen är till för att vi ska vara beredda den där gången när någonting händer. Då man jobbar i bolag får man med jämna mellanrum träna på olika nödsituationer i simulatorer som efterliknar verkligheten och de situationer som kan uppstå, berättar Ulrika.

Att hitta tid för att lära sig allt det här verkar inte vara något problem. Studenterna bor på ett elevboende alldeles intill skolbyggnaden. Det ser ut som vilken korridor som helst, med den skillnaden att alla här pluggar samma sak. Väggarna i köket är fullsatta med flygplansaffischer.

Under de praktiska veckorna är lektionerna mer konkreta. Varje flygning förbereds dagen före då en lärare går igenom varje moment av den väntande övningen. Jag undrar vad som är det svåraste man kan göra och en livlig diskussion utbryter. Landning i sidvind koras slutligen till det svåraste 0momentet och en av studenterna visar med ett modellflygplan hur man ska bära sig åt för att landa.

”Avstånden krymper”

Framåt eftermiddagen har molnen äntligen blåst bort och studenterna går ut till hangaren för att dra ut planen på plattan. I den enorma lokalen finns både de enmotoriga och de större tvåmotoriga flygplanen som används i utbildningen. Alla har de Lunds universitets logga målad på sidan.

Ulrika och hennes lärare kontrollerar varje centimeter av planet – allt verkar stå på deras inre checklista. Först efter en halvtimme är de redo att lämna den bensinstinkande hangaren och taxa iväg planet mot startbanan.

De tre planen lyfter ett efter ett och försvinner iväg bland molnen västerut.

När Ulrika kommer ner igen är hon på gott humör, det har varit en lyckad flygning.

-Avstånden krymper däruppe och stora städer ser mindre ut än man skulle kunna tro.

Vill arbeta för något civilt flygbolag

Efter examen är målet att komma ut på arbetsmarknaden och få jobb i något av de civila flygbolagen. Många bolag kräver dock att du har en så kallad “typerating” på den flygplanstyp du ska flyga. En del bolag har även krav på ett visst antal flygtimmar innan anställning och ett sätt att få dessa kan vara att ta jobb i något mindre taxi-bolag.

– Jag hoppas få chansen att jobba som pilot i något av de stora bolagen. Tjusningen med yrket är ju att få flyga kors och tvärs över jorden, säger Ulrika.

Text: Kristin Hansson
Foto: Elias Björn