Forskare utan socialt skyddsnät

- in Nyheter
@Lundagård

Många av universitetets postdok-forskare är inte anställda. Den vanligaste finansieringsformen är i stället stipendier. Det visar en ny rapport.

– De saknar ett socialt skyddsnät, säger Sam Edgecombe, en av författarna.

Sam Edgecombe och Francois Paolini har skrivit rapporten som bygger på enkätundersökningar med 190 så kallade postdok-forskare. Av de svarande uppgav endast 26 procent att de har anställning vid universitetet.

– Någon kommenterade att de inte hade några vänner utanför labbet, de används som labbslavar, säger Sam Edgecombe.

Postdok, eller postdoktoral medarbeare, är en temporär forskningtjänst. Sam Edgecombe påpekar att det är viktigt att alla har samma villkor och menar att enkäterna tydligt visar att så inte är fallet.

– De får till exempel ingen sjukersättning om de blir sjuka. De förväntas bara forska. De saknar rättssäkerhet och kan bli utslängda när som helst. Många kommer till Lund och tror att de ska få det bättre. I själva verket får de det sämre än doktoranderna,.

Får inte se kontrakten

I undersökningen framkommer flera uppseendeväckande svar. På frågan ”Fick du läsa arbetsvillkoren/kontraktet innan du började din postdok forskning?” svarade 18 procent nej.

– Jag tror att det hänger ihop med att de fått löften om en tjänst innan de kom till Lund. Själva pappret de förväntas skriva under är skrämmande läsning, men de har nog ingen aning om det när de tackar ja. Eftersom en majoritet av dessa forskare kommer från ett annat land borde universitetet ta ett större ansvar.

Av de forskare som aldrig fick se kontraktet innan de började var samtliga utländska forskare.

– Informationen finns bara tillgänglig på svenska och det försvårar rättvisan. Men jag tror inte att detta är unikt.

Ingalill Rahm Hallberg är Lunds universitets vice rektor med ansvar för ledar-, lärar- och medarbetarskap. Hon är medveten om att det är många av universitetets postdok-forskare som lever på stipendie och håller just nu på med en kartläggning.

– Men vi står inför jättar, det vill säga de finansiärer som ger stipendier, bland annat EU. Många finansiärer envisas med stipendier och frågan är då vem som är finansiär och hur vi kan påverka dem. Vi på universitetet behöver också ta ställning till var stipendier ska få förekomma och var det inte får förekomma, säger hon.

Förlora bra forskare

Sam Edgecombe gör ingen hemlighet av att målet med studien var att belysa hur stor del av de postdoktorala som lever på stipendier.

– Jag har själv varit doktorand på Kemicentrum och där träffade jag flera postdoks som hade råkat illa ut. Om inte detta tas på allvar kan Sverige förlora bra forskare till andra länder.

Per Samuelson