De tar strid mot camorran

- in Nyheter
@Lundagård

I en av Europas mest mordtäta städer, Neapel, styr klanerna varje kvarter med järnhand. Men alla låter sig inte skrämmas till tystnad. Bland stadens studenter lever hoppet om ett liv utan den avskydda camorran.

Att Neapel inte är en stad som andra märks redan i det öronbedövande larmet på gatan utanför tågstationen. Allting är lite vackrare, lite farligare och lite mer än i andra städer. Medan bilisterna hänger på tutan och svär åt allt som rör sig är fotgängarna i de pittoreska gränderna familjärt tillmötesgående.
– Det är inte bara mycket trafik, det finns många tjuvar också, säger en ung man som har gett mig skydd under sitt paraply. Var försiktig.

Skönhet och helvete, kärlek och hat. Neapel kan mer än någon annan kallas för kontrasternas stad. Studenterna bakom organisationen Studenti contro la camorra, Studenter mot camorran, är ett tydligt exempel på det. För om de avtrubbade och dagdrivande ynglingarna som jobbar åt camorran är motorn i systemet, som den organiserade brottsligheten kallas i Neapel, är det de engagerade studenterna som kan sätta käppar i hjulen för bossarna.

Utbildar studenter
– Föreningen föddes för över tjugo år sedan till följd av en serie mord som utfördes av camorran, berättar rörelsens ordförande Gaia Trunfio, som är 29 år och född i Neapels historiska centrum.
– Vi vill förklara för de unga vad camorran är och hur den kan bekämpas, fortsätter hon. Vi utbildar skolungdomar och studenter i laglydighet med hjälp av gruppaktiviteter, rollspel och diskussioner om individens och statens ansvar. Det händer också att vi bjuder in anhöriga till camorrans offer som får berätta för ungdomarna om sina upplevelser.

Gaia Trunfio berättar att de är ett trettiotal unga studenter som jobbar kontinuerligt med föreningen, men att de också har medlemsgrupper i skolor runt om i Italien och sammanlagt flera hundra medlemmar som följer rörelsen. Ett av de främsta målen är att göra ungdomar mer medvetna om hur viktiga deras egna handlingar är i kampen mot camorran.
– Det finns många saker som studenterna gör utan att förstå att det har med camorran att göra. Ibland köper de stulna eller förfalskade varor, eller så använder de droger. Allt detta gör camorran rikare, säger hon.

Rån och skottlossning
Hur mycket man som Neapelbo märker av camorrans närvaro beror på var i staden man bor, vilken samhällsklass man tillhör och vem man umgås med. Men de flesta påverkas av den på något sätt.
– För en tjej som mig är det svårt att gå ut ensam på kvällen. Jag kan bli rånad eller jag kan råka se någonting som jag inte får se, till exempel personer som ger varandra pengar, säger Gaia Trunfio.
– I vissa områden har camorran vakter, till exempel i Forcella och Secondigliano. Där är det svårt att över huvud taget ta sig in. I varje hörn ser man drogförsäljning, prostitution och försäljning av stöldgods.

Familjerna och klanerna utgör camorrans kärna och kan ibland samarbeta och bilda allianser, men de är också väldigt ofta i krig med varandra. Skottlossning – ibland rakt in i folkmassan mitt på ljusa dagen förekommer ofta, vilket också drabbar oskyldiga. Det är något som Gaia Trunfio och hennes familj känner till mer än väl.
– När min syster var mindre hamnade hon mitt i en skottlossning. Som tur var klarade hon sig eftersom någon drog ner henne på marken, berättar Gaia Trunfio.

Hon har själv blivit rånad ett flertal gånger, men har hittills aldrig råkat illa ut på grund av sitt engagemang mot camorran.
– Vi har aldrig blivit utsatta för våld, men vi vidtar alltid försiktighetsåtgärder. Vi kollar upp platserna vi ska till och evenemangen vi ska delta i, och går alltid två och två, säger hon.

Social makt
Camorrans underhuggare är ofta ungdomar som saknar utbildning och jobb. De rekryteras till den organiserade brottsligheten när de driver runt sysslolösa på gatorna. Men vad är det egentligen som lockar människor till det farliga livet som camorrista?
– Makten. Jag tror till och med att det handlar mer om makt än om pengar, säger Gaia Trunfio, men understryker att alla som ansluter sig till camorran inte är fattiga och desperata:
– Det kan också vara unga män som till exempel har en italiensk fotbollsspelare som förebild, och drömmer om att ha mycket pengar, snygga bilar och vackra kvinnor. Det är en fråga om social makt, säger hon.

Text: Einar Wiman
Pressbild: Everett Collection / IBL