”Jag skriver fel på tavlan avsiktligt”

- in Aktuell
@Ida Ölmedal

Du får priset för ditt engagemang för både statistik och dina studenter. Vad är en bra lärare?

– En bra lärare är som en tiokampare. En löpare är jättebra på att springa hundra meter, men han skulle inte ha en chans i höjdhopp eller spjutkastning. En lärare måste kunna lite av varje. Man ska kunna sitt ämne och förstå vad som är svårt, till exempel. Man ska också försöka variera sin undervisning. Jag kan känna när jag står där framme att ”herregud vad jag är tråkig, nu måste jag bryta av”. Det händer att jag skriver fel på tavlan avsiktligt, bara för att se om studenterna märker det. Jag ser studenter som kolleger. Det är vi som ska lära oss statistik. Det handlar om att vara vänlig. Jag tycker illa om när lärare säger: ”Jamen det står i boken, läs på sidan 27.” Folk frågar för att de vill veta.

Varför undervisar du?

– Det är för att jag tycker att det är så roligt. Jag är lite rastlös och tycker om att ha folk omkring mig. Jag skulle ha svårt att ha ett jobb där jag satt ensam.

Många av dina studenter läser inte statistik som huvudämne. I nomineringen står det att du ”lyckas intressera elever i ett ämne som för många kan tyckas oinspirerande”. Hur gör du?

– Jag tror att många kopplar ihop statistik med matematik. De tror att det är teoretiskt och tråkigt, X och Y. Men statistik är också samhällsvetenskaplig. Jag försöker alltid hitta verkliga exempel. I dagstidningar är det rätt ofta väljarundersökningar och så vidare. Sedan tycker jag själv att det är roligt med statistik, jag tycker fortfarande om räkneexempel. Folk blir väl också intresserade av att man själv ser glad ut utan ansträngning.

Apropå matte. Nyligen kritiserade skolinspektionen matteundervisningen på gymnasiet för att eleverna inte lär sig förstå vad de räknar. Känner du igen dig i det?

– Nej, det tycker jag inte. Det är lite överdrivet, det där. De som är studenter i dag kanske är sämre på den teoretiska biten än för 20-30 år sedan, men å andra sidan är det så mycket mer man ska lära sig – datorer och räknare och sådana saker. Det fanns inte när jag läste. Vi gör mycket inlämningsuppgifter där man sitter vid datorn och låter den räkna åt en. En del studenter gör egna statistiska undersökningar och lämnar in fantastiska rapporter. Sådant kunde vi inte göra förr. Men statistik är ju inte matematik, även om man har glädje av matematik i statistik.

Varför ska man läsa statistik?

– Det är ett ämne som har fått mycket större betydelse de senaste åren. Ju mer information vi samlar in, desto mer finns det att analysera. Och det är just i analysen av dessa datamängder som man behöver statistiker. Det görs otroligt mycket undersökningar om arbetsmarknad och ekonomi. Med datorerna kan vi använda statistiska metoder som var oerhört tidskrävande tidigare. Det som sysselsatte 25 personer ett helt år förr gör en statistiker på en fredagseftermiddag i dag.

Varför tror du att det är så stora skillnader i undervisningskvaliteten mellan olika kurser och institutioner?

– På universitetet är det traditionellt så att man belönar en god forskare. Den akademiska karriären är helt gjord för forskare, där slutmålet är att bli professor. En god lärare meriteras så pass lite att det är bättre att snabbt klara av sin undervisning och skriva en vetenskaplig artikel för en amerikansk tidskrift i stället. Det kan naturligtvis göra att man ser undervisningen som något sekundärt. Vår institution har alltid haft en tradition med duktiga lärare som lagt mycket tid på undervisningen och tyckt det varit roligt att undervisa. På andra institutioner kan forskningen vara 90 procent. Undervisningen blir något underordnat som de kanske låter assistenter sköta. Jag tror att det kan vara en förklaring och det är svårt att göra någonting åt.

Enligt högskoleförordningen ska pedagogisk skicklighet vara meriterande för exempelvis professorstjänster. Skulle man kunna ge det större vikt?

– Det är lätt att mäta hur många artiklar man har publicerat. När man rankar universitet mäter man sådant rent kvantitativt, hur många artiklar har ni haft i den och den tidskriften? Det är väldigt svårt att mäta pedagogik. Vad är en bra lärare, vad är kunskap? Men man har börjat ge det en större vikt, exempelvis genom att man pratar om en pedagogisk meritportfölj och att man utser pedagogiska pristagare. Det fanns inte för 20-25 år sedan. Jag var en av de första som gick en högskolepedagogisk utbildning på 90-talet. Numera är det krav på att man ska ha gått en högskolepedagogisk kurs om man ska bli fast anställd som lärare.

Som en del av ditt pris fick institutionen ett stipendium. Vad ska du göra med det?

– De fick ett resestipendium som innebär att om jag vill göra en studieresa någonstans så kan de betala det. Jag har inte bestämt mig för vart jag ska åka än. Kanske undervisa på ett utländskt universitet någon månad. Statistik är ju ett väldigt internationellt ämne. Litteratur och begrepp är ungefär samma var man än hamnar.