Omkring 75 000 kronor. Så mycket kommer en utomeuropeisk juridikstudent att betala för ett års utbildning. Det är nästan dubbelt så mycket som svenska staten betalade för en europeisk student under 2010.
Pengarna ska användas till ytterligare kvalitetshöjningar – för alla på utbildningen.
En avgiftsförpliktigad student ska bära sina egna kostnader. Men när studieavgifterna rättas efter internationell standard, får fakulteten mer betalt för de avgiftsbetalande studenterna än för de studenter som kommer från Sverige eller andra länder inom EES. Det är pengar som måste gå tillbaka till studenterna.
– Det är det stora problemet med avgiftshöjningarna. Det går att lösa genom att lägga pengarna på stipendier, säger Richard Stenelo.
Ska höja kvaliteten
På Juridiska fakulteten har en del av påslaget sin grund i en önskan om att skapa sådana stipendiesystem. Men även när stipendiedelen har dragits av, återstår ett påslag från fakulteten på närmare 35 000 kronor per student. De pengarna kommer Juridiska fakulteten att lägga på kvalitetshöjande åtgärder inom programmen.
– Framförallt hoppas vi på att utöka den lärarledda tiden till nästan det dubbla. Det kommer också att gå till studiebesök och att rekrytera kvalificerade föreläsare från andra delar av världen, berättar Christina Moëll, dekan på Juridiska fakulteten.
”Inget man kan göra något åt”
Men fakulteten får inte lov att ge extra fördelar åt avgiftsbetalande studenter. Därför kommer kvalitetshöjningarna också att komma andra studenter till del.
– Det är inget man kan göra något åt. Vi har ett lågt statligt anslag för vårt juristprogram och kan därför inte ta några pengar därifrån. Vi hoppas på en höjd ersättning från staten i framtiden, säger Christina Moëll.
Hon menar även att det kommer att komma de betalande studenterna till godo att kvalitetshöjningen är allmän:
– Det är viktigt att utbildningen har gott renommé, det spelar roll i deras cv senare.
