Hon ska stoppa klimatförändringarna

- in Nyheter
@Viktor Drangnell-Ek

Harriet Bulkeley forskar om städernas roll i den globala uppvärmningen. Hon har tilldelats kungens gästproffessur i miljövetenskap. Under ett år kommer hon att verka vid Lunds universitet. 

Harriet Bulkeley. Foto: Privat
Harriet Bulkeley.
Foto: Privat

Om femton år kommer mer än 80 procent av världens totala energiefterfrågan från städerna. Trots att cirka 70 procent av jordens koldioxidutsläpp är urbana så diskuteras ofta klimatfrågan i termer av globalism. Harriet Bulkeley riktar istället uppmärksamheten åt städer och andra platser som vi normalt inte förknippar med makt och klimatpolitik. Till vardags är hon professor på Durham University, på den geografiska institutionen. Men i år kommer hon att gästforska på statsvetenskapliga institutionen i Lund.
– Hon är väldigt  innovativ och har förmågan att såväl samla som öka kontaktytorna i Lund. Hon kan bidra till en förbättrad tvärvetenskaplig dialog. På så vis kan forskare utbyta erfarenheter och aktivt jobba med hållbar utveckling, säger Johannes Stripple, docent vid statsvetenskapliga institutionen i Lund.

350 trillioner dollar kommer att investeras i städer de kommande 30 åren enligt Harriet Bulkeley. Klimatförändringarna lär utmana vår urbana förståelse och städernas tillstånd. Under sin tid i Skåne kommer Harriet Bulkeley att fokusera på Lunds värmesystem. Men även titta närmare på vad som krävs för att hela Malmö ska kunna bli en klimatsmart stad. Hon är en av världens just nu mest uppmärksammade klimatforskare och Harriet Bulkeley tror att studenterna kan göra stor skillnad.
– Om 30 år kommer dagens studenter inte bara bo i städerna, utan också fatta strategiskt viktiga beslut för dem. Några kommer att bli företagare, somliga humanister, andra jurister. De flesta av dagens studenter kommer att vara med och utforma framtidens städer och påverka deras tillstånd, säger Harriet Bulkeley.

Genom att tänka långsiktigt ackumuleras inte bara kapital utan även andra resurser. Hälsa, ökade arbetstillfällen och nya marknader är exempel på indirekta konsekvenser av ett hållbart tänk. Men man kan också förändra normer på gräsrotsnivå.
– Vi måste börja tänka på hur vi lever och konsekvenserna av våra val. De kan vara av såväl direkt som indirekt karaktär. Ibland behövs lagstiftning, som med energisnåla lampor, men oftast behöver vi bara bryta ett beteendemönster. En så liten sak som att jag häller ut en mugg kaffe om dagen. Även om det inte är en kostnad för mig, så är det en kostnad för någon och en kaffeböna innehåller ju i sig klimatförändringar. Solidaritet är viktigt, säger Harriet Bulkeley.
Är det något du vill hälsa till Lunds studenter?
– Det går att förändra beteenden och vanor. När jag pluggade på universitetet fanns till exempel inte mobiltelefoner. Att vi skapar nya normer händer hela tiden. Du kan göra skillnad om du vill och det är många som vill. Att tänka hållbart gör livet bättre för alla.

Fakta

[checklist]

Om professuren:

  • Konung Carl XVI Gustafs gästprofessur i miljövetenskap inrättades 1996, inför hans 50-års dag.
  • Ämnesområdet miljövetenskap ges en vid tolkning vid beviljande av professuren, och kan omfatta teknikvetenskap, samhällsvetenskap, naturvetenskap och humaniora.
  • Svenska lärosäten kan årligen ansöka om att bli tilldelade professuren, som är avsedd för att bjuda in en framstående utländsk forskare som kan bidra till förnyelse av svensk miljövetenskap under en vistelse i Sverige om ett läsår
  • Harriet Bulkeleys proffesur finansieras av hovet meden1 miljon kronor, Lunds universitet skjuter till 500 000 kronor.

[/checklist]