Hajar – blodtörstiga vattenmonster eller trivsamma inslag i ekosystemet? Snarare det senare, om man frågar lundastudenten Sara Petterson, som har spenderat sin sommar ihop med dessa fiskar.
Civilingenjörsstudenten Sara Petterson fick under den gångna sommaren fatt på en relativt oortodox semestersysselsättning. Någorlunda berest sedan tidigare, och med sitt sista år på ekosystemteknikprogrammet i Lund framför sig, ville hon att hennes sista riktiga sommarlov skulle bli annorlunda än de tidigare.
– Jag har aldrig varit mindre rädd för hajar än vad jag är nu, uppger Sara, som under en intensiv månad fick möjlighet att stifta nära bekantskap med dessa inte helt okontroversiella djur.
Samlade data i korallreven
Det var genom den brittiska organisationen Projects Abroad som Sara hittade ett volontärprojekt på Fiji i Stilla havet. Projektet hon skulle ta del av byggde på att hon skulle hjälpa ett forskarlag med insamlandet av data i korallreven. Bland annat skulle hon under så kallade undersökningsdyk hålla utkik efter hajar, rockor och sköldpaddor.
– Det fanns sex ”indicator species” som vi skulle leta efter. Dessa var fiskar som indikerade om korallrevets ekosystem var i balans eller inte, berättar Sara.
I Fiji är det vanligt att byar säljer fiskerättigheter till kinesiska bolag, som sedan går loss på hajbeståndet i vattnet i anslutning till byarna. Hajfenorna säljs sedan vidare till Kina, där de är hett eftertraktade soppingredienser. Denna verksamhet har dock volontärprojekt aktivt kommit att motverka.
– I vissa skyddade områden får byarna betalt för varje person som kommer dit och dyker i vattnet, och detta tjänar de betydligt bättre på än att sälja fiskerättigheter. På så vis bidrar den här typen av verksamheter till hajarna fortlevnad på Fiji, säger Sara.
Inte längre några fördomar
Sara säger att hennes intresse för hajar innan hon kom till Fiji var närapå obefintligt, men att den saken nu har förändrats. Hon hävdar att hennes syn på djuren likaså har reviderats under resan.
– Under resan har jag lärt mig så himla mycket. Jag har väl alltid betraktat mig själv som en djurvän, men när jag kom till Fiji insåg jag att jag hade en massa fördomar om vad hajar är
för djur. Det är ju inte precis som Hajen (Steven Spielbergs klassiker från 1975, reds. anm.), en film som har förstört rätt mycket för alla hajars överlevnad, säger Sara.
Du fann det aldrig obehagligt att simma runt bland hajarna?
– De flesta hajarna jag såg var olika typer av revhajar och de är inte så farliga. Men jag var med och matade tjurhajar några gånger, och de är en av få farliga hajarter här i världen.
Hur var det?
– Väldigt häftigt. Och det som slog mig när jag matade dem var att jag inte behöver vara rädd – människor ingår ändå inte i hajarnas naturliga föda. Så därför kunde jag simma bara några meter ifrån dem utan att det hände något.
Ni levde i lyckligt samförstånd.
– Ja, jag skulle verkligen rekommendera alla att pröva det. Och åker man till Fiji behöver man ingen dykarerfarenhet sedan tidigare, man kan ta dykarcertifikat på plats. Fast om man har tänkt sig att simma med tjurhajar behöver mankanske inte provocera dem genom att simma fram och klappa dem på huvudet eller något i den stilen.
Vill jobba marint
Vad framtiden har i beredskap för Sara är hon ännu inte helt på det klara med. Men även om hon kanske inte vill jobba just med hajar i framtiden så kan hon tänka sig att syssla med marina frågor.
– Det skulle vara fint om jag skulle kunna kombinera klimat- och ekosystemfrågor i framtiden. I min utbildning så har det ingått en hel del ekologikurser, där vi har behandlat frågor som miljöförändringar och avfallsproblematik, och jag kände att jag kunde använda mig av de kunskaperna i Fiji, säger Sara.
