”Kvinnor som du kommer bli västs förfall”

Förvänta dig inget under, unge man. Det är dina förväntningar som har tagit oss dit vi är idag. Studentkrönikör Filippa Werner Sellbjer diskuterar den västerländska självbilden.

Antingen var det när Gagnam Style drog över världen, som ett plötsligt avbrott från den amerikanska standarden. Eller, genom att se på ett avsnitt av engelska Antikrundan med stulna antikviteter från forna kolonier, dammiga i starkt solljus och dassig klippning. Eller kanske, något mainstream kan tyckas, så sent som när Trump vann det amerikanska valet och strax därefter angrep Green Power Plan; Obamas gröna åtgärdspaket som skulle få USA:s koldioxidutsläpp att fortsätta minska. Men insikten kan ha kommit så tidigt som när högerpopulismens våg började svepa över Europa, och dess länder slöt sig inåt för att rädda den inhemska marknaden.

”Kvinnor som du kommer bli västs förfall”, kommenterade en vanlig Svensson på en students selfie. Hon var lättklädd, något som han kanske sammankopplades med lösaktighet. Ett uppenbart befängt uttalande, yttrat av den ”nya världens förlorare”. Med andra ord de unga outbildade män som inte lyckats anpassa sig till ett nytt arbetslivsklimat. De som i tonåren satt längst bak och skränade i klassrummet istället för att lyssna.

Denne man, som syftade på kvinnor som henne i allmänhet, hade ingen liten anklagelse i anspråk; en civilisations fördärv. Personligen har jag något svårt att köpa att kvinnor och självporträtt kommer driva oss ner i avgrunden. Däremot tror jag att snubben ofrivilligt lyckades belysa något annat.

Studier visar på en ovanlig enhet. Större delen av den arbetsföra (och köpkraftiga) medelklassen finns inte längre i väst – den finns i Asien och i Afrika. Den mest dramatiska ekonomiska tillväxten sker därför inte här, det var länge sedan så var fallet.

På detta svarar vi genom en naiv tilltro till att det går att värja sig mot globaliseringen. USA stoppar huvudet i sanden och försöker genom protektionistiska åtgärder gynna inhemsk produktion, och EU-kritiken skanderas på hemmafront. Trots att minskade ekonomiska förtjänster för väst är oundvikliga.

Åtgärderna, och delar av populismen, bygger på en falsk övertro och ett nostalgiskt minne av väst. Många européer växte upp i en värld där väst var produktions- och kulturellt världscentrum. Rikast i världen och ständigt aktuell. Det är en livsviktig insikt att sänka dessa förväntningar, och inse att våra glansdagar är förbi. Framtiden finns någon annanstans. Väst är ute. Och åt det gör selfies varken från eller till.