LU-forskare i upprop för klimatet

- in Nyheter

”Vi uppmanar våra lärosäten att halvera sina egna utsläpp av växthusgaser inom fem år.” Det skriver 18 forskare vid åtta lärosäten i DN debatt den 29 oktober. Fyra av de undertecknade är forskare vid Lunds universitet.

I en debattartikel i Dagens Nyheter där 18 forskare skrivit under pekar man på att vetenskapen kring klimatfrågan är ovanligt entydig: läget är akut och utsläppen av växthusgaser måste minskas drastiskt och det nu. För detta, menar skribenterna, behövs konkreta åtgärder. Svenska universitet och högskolor borde föregå med gott exempel och visa att de tar sin egen forskning på allvar. Därför uppmanar de svenska universitet och lärosäten att halvera sina utsläpp av växthusgaser inom fem år.

Rektorn vid Lunds universitet (LU), Torbjörn von Schantz, har läst debattartikeln och tycker att artikelförfattarna har rätt i princip.

– Vi har ett ambitiöst program och målsättning och vi jobbar definitivt med att minska vår klimatpåverkan. Jag kan inte svara på om femtio procent är ett realistiskt mål för Lunds universitet. Men jag tycker att det är alldeles rätt att som lärosäte så måste vi gå i spetsen och ta våra egna forskningsresultat på allvar, säger Torbjörn von Schantz.

En av debattartikelns undertecknare är Lennart Olsson, professor i geografi vid Lunds universitet. Han har varit författare och medförfattare till flera internationella klimatrapporter.

– Jag tycker, och det tycker nog alla vi som skrev under att våra universitet har varit alldeles för passiva i frågan om hur vi som samhällsinstitution kan bidra till förändring, säger Lennart Olsson.

Gör inte LU tillräckligt i klimatarbetet?

– Nej jag tycker inte det

– Jag tror att om detta blir ett institutionellt mål för Lunds universitet så kommer forskare hitta kreativa sätt att minska på utsläpp. Så när väl målet är formulerat och man inser att detta är allvar så inriktas kreativiteten på att uppnå det.

I artikeln så menar författarna att minskningen av utsläpp borde ske genom aktiv utsläppsminskning och inte genom klimatkompensation. En översyn av bland annat universitetets resor borde göras. Lennart Olsson ger som ett exempel att universitetet kan göra det enklare och billigare för forskare att välja tåget i stället för flyget.

– Vi vet att det är två, tre gånger dyrare att åka tåg, speciellt om man ska till kontinenten. Då kanske det borde finnas en central finansieringsmöjlighet på universitetet, säger Lennart Olsson.

Att tågresor är dyrare än flyg är inget som Torbjörn von Schantz var medveten. Men han är öppen för idén om att centralt hjälpa till att finansiera tågresor, men att alla måste vara med och betala i så fall.

– Det är en idé som jag inte hört tidigare som jag absolut skulle kunna tänka mig att diskutera. Men det blir ju i slutändan mindre anslag till fakulteterna, säger han.

Enligt Torbjörn von Schantz har LU inget uttalat procentmål att minska sina utsläpp men att universitetet på flera olika sätt jobbar med att minska sin klimatpåverkan. Han menar att det största problemet är resorna och att utmaningen där ligger i att LU ska vara ett internationellt universitet, vilket ofta innebär resor. Men han lyfter att man jobbar på att minska dessa.

– Jag var på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet reds. anm.) och där har de ett jättebra system för möten över nätet. Vi jobbar med det och har ett väl fungerande system som vi utnyttjar när det går.

Förutom dessa olika insatser och projekt är han öppen för LU att ha ett mål angående utsläppsminskning.

– Jag utesluter inte att vi inom en framtid kommer ha en målsättning att minska till en viss nivå men jag vet inte om 50 procent är realistiskt.

Facebook Comments

You may also like

Manliga professorer fortfarande flest

I dag utgör kvinnor majoriteten av studenterna vid