Nobels fredspris tilldelades förra veckan två journalister för deras värnande om yttrande – och pressfrihet, i sammanhang där dessa ideal står under hot.
Nobels fredspris tilldelades förra veckan journalisterna Maria Ressa och Dmitry Muratov ”för sina insatser att skydda yttrandefrihet, som är en förutsättning för demokrati och varaktig fred”. Norska Nobelkommitténs pressmeddelande utvecklar vidare att Maria Ressa och Dmitry Muratov är representanter för alla journalister som står upp för yttrandefrihetsideal i en värld där demokrati och pressfrihet möter ökad fientlighet och större motstånd.
Årets båda pristagare är verksamma journalister i sina respektive hemland, Maria Ressa i Filippinerna och Dmitry Muratov i Ryssland. Där driver de faktabaserade, självständiga, och regimkritiska alternativ till vinklad media.
Maria Ressa är grundare och VD för nyhetssajten Rappler, ett digitalt mediaorgan för grävande journalistik med stort fokus på Duterte-regimens våldsamma anti-drogkampanj i Filippinerna. Rappler kartlägger på sin hemsida anti-drogkampanjens dödsoffer. Enligt en rapport av FN, som Rappler hänvisar till, uppgick offren i juni 2020 till omkring 8663, varav 5601 skett i polisoperationer och 3062 var ’dödsfall under utredning’. I årets pressmeddelande från Norska Nobelkommittén beskrivs anti-drogkampanjen som så våldsam att den mer liknar ett krig mot landets egen befolkning.
Filippinerna rankar på plats 138 av 180 på reportrar utan gränsers pressfrihetsindex (2021) och Maria Ressas roll som VD för Rappler har attraherat regimens och dess anhängares blickar. I en intervju med Reuters från 2017 återgav Maria Ressa tiden kring grundandet av Rappler som värre än när hon arbetade som krigskorrespondent. ”Det var så många hat-meddelanden… nittio hatmeddelanden i timmen, 90 våldtäktshot i minuten”*, berättade Maria Ressa för nyhetsbyrån Reuters. För tillfället överklagar Maria Ressa en sex-årig fängelsedom för förtal i sitt hemland.
Dmitry Muratov är medgrundare, och sedan 1995 (med uppehåll 2017 – 2019) chefredaktör, för den fristående Moskvabaserade tidningen Novaja Gazeta. Tidningen grundades 1993 och har sedan start haft en koppling till Nobels fredspris. Den tidigare fredsprisvinnaren Mikhail Gorbachev var en av tidningens medgrundare och ska ha bidragit finansiellt till uppstarten. Bland annat ska han ha köpt tidningens första datorer.
Novaja Gazeta har mött stora och allvarliga motgångar i sitt kompromisslösa granskande av politik och korruption i Ryssland. Sedan år 2000 har sex av tidningens journalister mördats. Däribland det uppmärksammade mordet på Anna Politkovskaya, som trots år av hot, förgiftning och en skenavrättning fortsatte rapportera om kriget i Tjetjenien, samt 2004 släppte den kritiska boken Putin’s Russia om korruption i det moderna ryska statsskicket. Hon sköts nära sin lägenhet den 7 oktober år 2005, en dag som genom en morbid händelse sammanfaller med Vladimir Putins födelsedag. Fem män dömdes för mordet på Anna Politkovskaya, men vem som beställde mordet har aldrig uppdagats.
Det är alltså i kölvattnet av händelser som dessa som Nobels fredspris tilldelas två djärva journalister som oavskräckt värnat om att blotta sina respektive samhällens undermagar och delat vad de funnit med folket.
Norska Nobelkommittén avslutar årets pressmeddelande med följande rader:
”Utan yttrandefrihet och pressfrihet kommer det vara svårare att med framgång främja brödraskap mellan nationer, nedrustning och en bättre världsordning att lyckas i vår tid. Årets fredspris är därför fast förankrat i bestämmelserna i Alfred Nobels testamente.” *
* Citat översatta från engelska.
