Kvarleva från samisk man begravs

- in Nyheter

I dag, 9 september, begravs kvarlevan av en samisk man från Arjeplog. Kvarlevan består av ett kranium som skänktes till Lunds universitet 1852 och har förvaltats av Historiska museet sedan 1995.

I juni 2021 skickade Arjeplogs sameförening en begäran om återlämnande av kvarlevorna, något Lundagård tidigare har rapporterat om.

Kraniet är från en anonym man och donerades till universitetet 1852 av medicine doktor Erik Magnus Walderström. Lunds universitet skriver i ett pressmeddelande att det är det oklart hur Walderström kommit över kraniet, men en utredning från universitetet visar att det är troligt att kraniet kommer från en plundrad grav.

I februari 2022 beslutade regeringen att kvarlevan efter mannen skulle återlämnas till Arjeplogs sameförening.

I dag begravs mannens kranium under en ceremoni i Arjeplog. Samtidigt begravs även kvarlevorna från en man med samiskt ursprung som varit en del av Uppsala universitets historiska samlingar. Under ceremonin kommer representanter från både Lunds- och Uppsala universitet att finnas på plats.

– Det här är en högtidlig och viktig dag för Lunds universitet. Alla institutioner som har samlingar med mänskliga kvarlevor har ett stort ansvar att medverka till den försoningsprocess som en repatriering [återlämning, reds. anm.] kan innebära, säger Erik Renström, rektor för Lunds universitet, i pressmeddelandet.

Det var Amnesty Sapmí som uppmärksammade Arjeplogs sameförening på att kvarlevan fanns i Historiska museets samling. Kerstin Andersson, styrelseledamot för organisationen, berättar över telefon att Amnesty Sapmí är mycket glada att ärendet har handlagts på ett snabbt och professionellt sätt av universitetet.

– Vi är också glada över att regeringen fattade ett beslut, inte bara om kvarlevan från Lund, utan också den de har begärt att få ut från Uppsala, säger Kerstin Andersson.

Kraniet har varit del av den anatomiska samlingen som Historiska museet förvaltar åt LU. I samlingen finns även kvarlevor av fem andra personer från de svenska delarna av Sapmí – samtliga har historiskt använts i rasbiologisk forskning.

– Insamlingen av kvarlevor av urfolk handlade om att odla myten om att det fanns mänskliga raser som kunde kopplas till olika egenskaper och den myten ska inte få ytterligare fotfäste i vår tid, säger rektor Erik Renström i pressmeddelandet från Lunds universitet.

Kerstin Andersson förklarar att de fem samiska kvarlevorna som nu finns kvar i Historiska museets samling ännu inte begärts ut av sameföreningarna från de områden där personerna tros härstamma från.

– Amnesty Sapmí kan inte begära återlämnande, utan det måste göras lokalt så att man har en anknytning. Men det är små sameföreningar och de måste själva ta ställning till om de orkar driva en sådan process, om det är det de ska prioritera

Kerstin Andersson tror dock att återlämnandet av kvarlevan från Arjeplog kommer att leda till att fler sameföreningar kommer att lämna in begäran om repatriering.

– Lund har ju gjort ett riktigt bra arbete. Jenny Bergman, deras arkivarie, har gått igenom så att de har all historik. Kommer det in en begäran så kommer det arbetet att gå mycket snabbare, så de är väldigt väl förberedda och det känns också riktigt bra.