Handledare försvarar ”snygghetsstudien”

- in Nyheter

Den så kallade "snygghetsstudien" har fått utstå mycket kritik. Nu tar tre forskare studien i försvar.

De senaste veckorna har den så kallade ”snygghetsstudien” uppmärksammats i media, bland annat av Lundagård. Forskningsstudien, gjord av doktoranden Adrian Mehic på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, undersöker ifall attraktionsgrad påverkar studenters betyg. Enligt studien presterade vackra kvinnliga studenter som studerar industriell ekonomi sämre under pandemins distansundervisning än vad de gjorde vid campusundervisning.

307 studenter i industriell ekonomi vid LTH ingick i studien utan sin vetskap. Persondata som betyg och ansiktsbilder användes – de senare samlades in från bilder på sociala medier.

Studenter vid LTH har beskrivit för Lundagård att de upplever studien som både integritetskränkande och opassande. Kritik har också kommit från forskningsvärlden, bland annat i en debattartikel i Svenska Dagbladet där forskarna Alicia och Rolf Medina beskyller studien för att vara oetisk och oseriös.

Nu svarar doktorandens handledare Joakim Westerlund och Andreas Bergh, samt sakkunniggranskaren Niclas Berggren på kritiken. I en replik i Svenska Dagbladet tar de tre forskarna studien i försvar, och menar att doktoranden Adrian Mehic ”angrips på tvivelaktiga grunder”.

Bland annat betonar handledarna att det inte stämmer att de som utgjorde juryn i studien kände studenterna som bedömdes. Metoden för insamling av bilder skriver de också är gjord enligt akademisk praxis. Vidare menar de att ingen av studenterna som ingick i studien skulle ha stått i beroendeställning gentemot artikelförfattaren.

Forskarna menar att en slutsats av studien är att kvinnliga studenter på något sätt diskrimineras. Detta då fördelen att se bra ut inte försvann för män under perioden med digital undervisning. Handledarna menar därför att resultatet torde ”vara av intresse för alla som strävar efter rättvis och likvärdig betygssättning”.

Inget av den kritik jag har sett framföras underminerar enligt min mening studiens centrala resultat.

Niclas Berggren, som utöver sakkunnig granskare av Adrian Mehics artikel även är docent i nationalekonomi, skriver i ett mejl till Lundagård att studien är tillförlitlig och har gjorts enligt god forskningssed.

Niclas Berggren skriver att han har respekt för att studenter har tagit upp potentiella problem och att metodkritik är en viktig del av den vetenskapliga processen. Han menar däremot att kritiken saknar grund.

”Det kunde ha varit intressant att göra vissa saker annorlunda, men det sätt på vilket de faktiskt gjordes uppfyller tveklöst vetenskapliga kvalitetskrav för denna typ av studie. Inget av den kritik jag har sett framföras underminerar enligt min mening studiens centrala resultat eller slutsatser”, skriver Niclas Berggren.

Niclas Berggren är också förvånad över den respons Adrian Mehics studie fått, då den i huvudsak fokuserat på bedömningen av bilderna – snarare än den troliga utseendediskriminering av kvinnliga studenter som studien tyder på.

”Adrian Mehic påvisar ett reellt samhällsproblem, och jag hoppas att fler än jag ser ett stort värde i det”, skriver Niclas Berggren.