Break up, cuffing och en dos romantisk paradox

- in Brevväxling, Krönikor

Lundagårds Thea Sandin har funderat kring kärlek och varför hösten är kärlekens årstid. Måste man bli kär eller få hjärtat krossat den här hösten?

Åh, hösten i Helsingfors låter härlig när du skriver det så, men spännande för dig att du ska få byta ut något du är van vid till något helt nytt i Utrecht. Förändring är ju läskigt, utmanande, ångestinducerande, och alldeles alldeles underbart.

Den här hösten har jag tänkt mycket på kärlek. Hösten kallas break up season men också cuffing season (när man försöker hitta en partner att uthärda de kalla vintermånaderna med). Det är något med hösten som gör det definitivt. På sommaren kan vi genomlida det som skaver i en relation för att det är sommar. Allt annat är härligt och enkelt då, några glas vitt vin bäddar in hårda kanter i ett mjukt fluff. Men sommar går in i sensommar som sen blir till höst och helt plötsligt är tystnaden öronbedövande vid matbordet och trots att ni är två i relationen är du ensammare än någonsin. Hösten ställer allt i obönhörlig kontrast och du inser att även du kommer falla offer för årets break up season.

Eller så hade du det härligt och trevligt under första veckorna på terminen med någon kul person, men ni skulle absolut inte ta det vidare till något mer seriöst, bara för att inse i mitten på oktober att det är ju så trevligt att sova ihop. Den där pastan hon lagar är så god och hon har ju både roliga kompisar och en fin lägenhet. Helt plötsligt sover du oftare hemma hos henne än i ditt korrerum och det som skulle vara lite chill är numera en trygghet du längtar efter – du är cuffed!

Själv har jag tillbringat hela hösten med att lyssna på Lana Del Rey och fundera över kärlek och relationer.  Jag har inte blivit fångad av någon och jag är tack och lov långt ifrån hjärtekross och att bli dumpad. I stället befinner jag mig i den underbara perioden i livet där jag kan längta lite efter en relation, utan att behöva oroa mig över det huvudbry som medföljer.

Jag nöjer i mig i stället med att läsa böcker om romantik, där alla partners är perfekta, och gå och lägga mig vid tio som en äkta tant. Potentiellt har jag till och med gett upp tanken på kärlek den här hösten.

Men vem vet vad som händer när hösten övergår till vinter? Lund i vinterskrud, med gulliga ljusslingor på gatorna, kanske leder till en romans. Första advent och att titta på Love Actually kan kanske återuppliva tron på kärlek. Kanske är det inte för sent för en kyss under misteln.

Vad har varit utmärkande för din höst? Har den präglats av något speciellt?