71 404 personer vill utbilda sig vid Lunds universitet hösten 2026. Juristprogrammet är den mest sökta utbildningen, följt av Ekonomie kandidatprogrammet. Av de fristående kurserna är grundkursen i underrättelseanalys mest populär.
Juristprogrammet är precis som föregående år Lunds universitets (LU) mest sökta. Enligt Universitets- och högskolerådet (UKÄ) är programmet den tredje mest populära universitetsutbildningen i Sverige. På första och andra plats hamnar juristprogrammen vid Stockholms respektive Uppsala universitet.
Utöver juristprogrammet utgör Ekonomie kandidatprogrammet, Läkarprogrammet, Civilingenjörsprogrammet och Psykologprogrammet, de fem mest sökta utbildningarna vid LU. Detta i inbördes ordning utifrån antalet förstahandssökande. Juristprogrammets popularitet syns också bland de fristående kurserna. Fyra av de fem mest sökta fristående kurserna vid LU har ett juridiskt tema. Dessa är: Utvidgad juridisk introduktionskurs, Juridik: Nätburen kurs i arbetsrätt, AI och juridik samt Juridik: Förvaltningsrätt med offentlighet och sekretess. Den mest populära fristående kursen vid LU är dock grundkursen i underrättelseanalys.
71 404 sökande innebär en minskning med 1,4 procent jämfört med samma period 2025. Detta trots att antalet sökande nationellt ökar med tre procent. Även antalet sökande som väljer Lunds universitet som sitt förstahandsval har minskat med 3,3 procent jämfört med föregående år. Av alla sökande är knappt två tredjedelar kvinnor.
Patrik Lindskoug är vicedekan vid Juridiska fakulteten. Han menar att det finns många olika anledningar till att juristprogrammet är eftertraktat.
– Vår uppfattning är att detta är en gedigen och etablerad utbildning som medför att man vet var kommer sluta. Man kommer sluta som jurist, säger Patrik Lindskoug.
Lindskoug lyfter också en bred arbetsmarknad. Enligt rapporten “Efter Examen” gjord av Akavia ser arbetsmarknaden för jurister god ut. Våren 2025 svarar 87 % av de nyutexaminerade studenterna att de har en del- eller heltidsanställning. Enligt rapporten har 91 % arbete sex månader efter examen.
Gällande de fristående kurserna berättar Patrik Lindskoug om fakultetens uppdrag att främja livslångt lärande – något högskolelagen fastställer att svenska lärosäten ska göra. Lindskoug lyfter som ett konkret exempel att juridiska fakulteten specialiserat sig på distans- och uppdragsutbildningar.
– Det är ju en del av vårt uppdrag att sörja för att det livslånga lärandet i samhället tillgodoses. Så det, det är folk som både vill, vill då utbilda sig, ombilda sig eller bara utveckla sig helt enkelt, säger Patrik Lindskoug.
