I nuläget upptäcks oftast lungcancer i samband med att patienter kommer in till vårdgivare med uppenbara symptom – då är det många gånger redan för sent. Nu hoppas forskare på smidigare diagnostik.
Som både överläkare inom thoraxkirurgin på Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet har Sandra Lindstedt jobbat med att utveckla maskinen Pexa sedan 2017. Maskinens syfte var till en början att undersöka astmapatienter och hur de i sin arbetsmiljö andas in partiklar som kan ha en påverkan på lungfunktionen. Sedan började man använda maskinen för att titta på både lungtransplanterade och lungcancerpatienter. I ett tidigt stadie kunde maskinen redan samla in partiklar som kom från hela lungan endast genom att patienten andas i ett munstycke. Med hjälp av maskinen får man alltså en bild av hela lungans miljö.
Sandra Lindstedt och hennes team har utvecklat analysmetoder för hur man kan analysera membranet som maskinen samlar upp – vilket har varit den stora svårigheten med forskningen hittills.
hjälpa fler med maskinen.
Foto: Crasy Wolfang
– Själva cancern är ju cancer, men själva miljön runt cancern är också förändrad. Vi har tagit prover från opererade patienter, då har vi tagit dessa från tumören, omgivande vävnad och frisk vävnad. Genom att sedan gå tillbaka till utandningsprovet kan vi skilja på vem som är sjuk och vem som är frisk – då har vi även arbetat med en kontrollgrupp som är frisk, förklarar Sandra Lindstedt.
De patienter som kommer in för screening är oftast rökare, som redan är i hög risk för lungcancer. Men idag finns det en stor grupp människor med lungcancer som är icke-rökare, som oftast inte har hamnat i en screeningprocess för sjukdomen förrän tumören redan är välutvecklad.
– Hade man haft oändliga möjligheter, oändliga resurser och oändliga pengar är det klart att man hade satt upp möjligheter för screening till fler. Det måste bli enklare.
Maskinens framtida syfte är att finnas för patienten och vårdgivare redan innan man gör diagnostik. Idag sker diagnostiken när patienten visar på symptom, vilket redan är för sent i sjukdomsförloppet, då symptomen oftast kommer i samband med en välutvecklad tumör. Symptomen innefattar bland annat att patienten hostar blod, har en långvarig hosta, bröstsmärtor eller pipande andning.
– Jag tänker att det ska bli ett komplement till det som redan finns. Vår tanke är att man ska kunna använda detta som en enkel screeningmetod för att man sen ska kunna utreda vidare, menar Sandra Lindstedt.
Målet för Sandra Lindstedt och hennes team är att maskinen ska hamna hos landets olika vårdcentraler. Vidare kommer det inte att krävas att personalen på vårdcentralerna har en sjukvårdsutbildning för att hantera maskinen, istället kommer man endast behöva gå en kortare specifik utbildning på maskinen. Sandra Lindstedt vill understryka vikten av maskinens potentiella tillgänglighet.
– I förlängningen hade vi kunnat tänka oss att man går till ICA, pantar flaskor och blåser i maskinen. För att få en screening och en tidig upptäckt för att undvika att folk dör i lungcancer, som ju är en otroligt dödlig sjukdom.
Forskningen som bedrivits av Sandra Lindstedt och hennes team har finansierats av anslag från bland annat Sjöbergstiftelsen och Kampradstiftelsen. Även Region Skåne har bidragit med regionsmedel för vidare forskning. Projektet har nyligen även fått ett generöst forskningsstöd av Cancerfonden på 27 miljoner kronor.
– Det här på 27 miljoner kronor, jag trodde att de hade lagt på nolla för mycket när de ringde, säger Sandra Lindstedt skrattandes.
Trots svårigheter med att uppskatta en direkt tidsram för projektets slutskede, estimerar Sandra Lindstedt att metoden kommer att kunna användas inom fem till sju år.
