Forskning vid Lunds universitet har kartlagt minnesprocesser. Till sin hjälp har de haft datorspelet The Sims.
I en ny studie publicerad i Nature Communications har forskare vid Lunds Universitet undersökt hur minnet fungerar. Via datorspelet The Sims 4 har studien försökt ta reda på när vår hjärna jobbar på detaljnivå för att minnas saker noggrant, eller arbetar med att hitta mönster baserat på tidigare erfarenheter. Tidigare forskning har nämligen hävdat att de två minnesspåren är separata. Den nya forskningen visar däremot att hjärnan har förmågan att ägna sig parallellt åt båda funktionerna.
Studien var upplagd så att 36 stycken unga, friska deltagare fick se inspelade klipp från The Sims. Spelets karaktärer, så kallade ”simmar”, utförde vardagliga sysslor i olika konstellationer. Samtidigt mätte elektroder den elektriska aktiviteten i deltagarnas hjärnor. Genom att använda spelet kunde forskarna låta olika karaktärer återkomma i klippen för att dra slutsatser om hur deltagarna mindes både mönster och detaljer. De såg att om en karaktär återkom i ett nytt klipp resulterade det i en annan typ av hjärnvågor än om en ny karaktär presenterades.
Efter klippen fick de medverkande i studien genomgå olika minnestester, där forskarna ställde frågor om klippen deltagarna sett. Bilder av de olika karaktärerna visades, där syftet var att identifiera vem som var vem – för att både kunna hålla isär och koppla samman karaktärerna baserat på tidigare minnen. Flera frågor handlade också om vilka karaktärer som interagerat med varandra.
Med hjälp av frågorna och de uppmätta hjärnvågorna kunde forskarna analysera mönster från hjärnaktiviteten och koppla dem till vad hjärnan just då arbetade med. Genom att undersöka frekvensen på hjärnvågorna gick det att bestämma om deltagarnas hjärnor hittade kopplingar mellan två videoklipp eller aktivt försökte separera sina minnen genom detaljer.
Vissa av testerna tyder på att arbetet med att hitta kopplingar kan ske på bekostnad av detaljer. Det betyder att stor likhet mellan två händelser kan göra det svårare att urskilja detaljer. Den vardagliga hygienen kan vara ett exempel: Om man borstar tänderna varje dag utan att variera aktiviteten särskilt mycket har hjärnan lättare att bara se händelsen som en del av en kedja, istället för att aktivt lagra den som ett speciellt minne där man tar tillvara på nyansskillnader.
Resultatet från studien pekar på att hjärnan kan växla mellan de två olika spåren i realtid, baserat på vad uppgiften kräver. Slutsatsen drogs baserat på de olika slags hjärnvågorna som forskarna identifierade och kopplade samman med det ena eller det andra minnesspåret. Det verkar alltså inte vara så att hjärnan måste välja mellan att antingen hitta mönster eller separera minnen baserat på detaljer.
Att hjärnan klarar av att både lagra unika ögonblick och hitta mönster samtidigt ger en ny bild av hur vår inlärning fungerar. Forskare vid Institutionen för psykologi, som ligger bakom studien, menar att de nya slutsatserna kan bidra till vidare forskning – men också komma att användas inom utbildning och i terapisammanhang.
