Lundaforskare har samlat in plattmaskar från Pildammsparken i Malmö. Nu visar en ny studie, ledd av förstaförfattaren Rakel Bjurling vid Lunds universitet, att partiklar från plattmaskarna kan hjälpa hud att reparera sig själv snabbare. Martin Hjort, forskare på Lunds universitet, hoppas att den nya forskningen ska få komma till nytta för allmänheten i framtiden.
Under våren kontaktades forskare på Lunds universitet av ett sydkoreanskt företag som undrade om de kunde fånga in plattmaskar till koreansk hudvård. Initialt var Lundaforskarnas intresse svalt, men efter en andra kontakt gick de med på ett möte.
– Vi sa: Ja, vi kan naturligtvis gå ut och fånga plattmaskar. Men då kommer vi att göra forskning som vi tycker är spännande, berättar Martin Hjort, biträdande forskare vid kemisk biologi och läkemedelsutveckling på Lunds universitet.
Maskarna hittades i Pildammsparken, där de fångades in med hjälp av fällor.
– Vi använde små plastfällor. De är inte jättestora, några centimeter bara, men om man lägger in lite kycklinglever så kryper de in där och äter tills de blir så stora att de inte kommer ut igen, berättar Martin Hjort.
Plattmaskarna har fått uppmärksamhet för att de har en förmåga att regenerera sig själva om de skadas. Tidigare forskning har visat att de kan återskapa upp till 200 individer med hjälp av bara en liten del av den ursprungliga masken. Detta gör de med hjälp av exosomer.
– Exosomer från plattmaskar är ett nytt fält. Det har ingen jobbat med innan, så det tyckte vi var kul, berättar Martin Hjort.
universitet och har studerat plattmaskarna.
Foto: Åsa Hansdotter
En exosom är en nanostor partikel som celler använder för att kommunicera. De fungerar som cellernas signaleringssystem eller kommunikationssystem. Forskarna testade att lägga exosomerna på hudprover.
– Om vi skadade hudproverna – gjorde brännsår eller sticksår – så läkte de snabbare när vi la på exosomer än om vi bara la på koksaltlösning eller andra negativa kontroller, berättar han.
– Man har vetat innan att de här exosomerna kan hjälpa till om man transplanterar dem från en plattmask till en annan, men vi tyckte det var roligare att lägga dem på humana prover. Det är inte från patienter, utan här är det fortfarande en modell, berättar Martin Hjort.
Det är första gången som någon kan bevisa att det går att använda exosomer från plattmaskar för att reparera en annan organism.
Företaget som kontaktade forskarna heter Gewissen Co. Ltd (게비센) och är ett sydkoreanskt företag som arbetar med kosmetika, hälsoprodukter och miljövänliga produkter. På deras hemsida beskriver de sig som fokuserar på forskning och utveckling av produkter ”nära människan och naturen”. Gewissen Co. Ltd. har varit med genom hela processen.
– Det här är ett forskningssamarbete. Vi har haft en kontinuerlig diskussion och de har också varit delaktiga i tankeprocesserna med forskningen, säger Martin Hjort.
Martin Hjort menar att deras engagemang visar på att det finns ett stort allmänintresse av sårläkning.
Forskningsområdet är fortfarande ungt, men Martin Hjort hoppas att det kommer att komma till nytta för allmänheten.
– Som forskare är man alltid lite lågmäld. Man är nöjd om någonting någonsin kan nå ut till samhällelig nytta. Mitt mål är att om vi kan få till det här så att det är någonting som faktiskt kan göra nytta och vi kan få ut det i en produkt, så blir jag jätteglad. För det är så svårt med forskning generellt och medicinsk forskning i synnerhet att nå ut till samhället, säger han.
