Är du smartare än en politiker?

De flesta politiker skulle inte komma in på populära utbildningar vid Lunds universitet – åtminstone inte om man utgår från deras resultat på högskoleprovet. Lundagård har granskat riksdagskandidaternas resultat. Bäst presterar centerpartisterna, sämst Kristdemokraternas representanter.
– Utbildning är viktigt för politiska preferenser, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap.

Den 18 april 2026 gjorde 78 397 personer, från Trelleborg i söder till Kiruna i norr, högskoleprovet. Många av de som gjort provet sedan det infördes 1977 har hamnat på Sveriges olika lärosäten, som Lunds universitet. Andra har hamnat i riksdagen.

Inför valet den 13 september 2026 har Lundagård granskat riksdagskandidaternas resultat på högskoleprovet. Kandidater på de åtta riksdagspartiernas listor, som befinner sig tillräckligt högt upp för att realistiskt bli invalda, har undersökts. Totalt granskades 573 kandidater till riksdagen. Av dessa fanns resultat på högskoleprovet tillgängligt för 234 kandidater. Uppgifterna kommer från Universitets- och högskolerådet (UHR).

Kandidaternas snitt

Granskningen visar att den genomsnittliga kandidaten till riksdagen får 1,2 poäng på högskoleprovet. Det skiljer sig från det nationella genomsnittet, som under våren 2026 var 0,88 poäng enligt UHR. Att politiker i snitt presterar bättre är inget som förvånar Olle Folke, professor på Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

– Det är inte jätteöverraskande, de ligger markant över befolkningssnittet.

Resultatet överensstämmer med Olle Folkes tidigare forskning. I en studie från 2017 har Olle Folke och hans kollegor undersökt politikernas prestationer på inskrivningsprovet, ett begåvningstest som genomförs när man mönstrar inför lumpen. Denna studie fann att politiker generellt presterar bättre än befolkningen i allmänhet på begåvningstester och att politiker på högre nivå generellt får bättre resultat.

– Det ser bra ut för politikerna, de ligger inte lika högt som läkare eller civilingenjörer, men ungefär lika högt som vd:s, säger han.

På Lunds universitet motsvarar 1,2 på högskoleprovet vad som krävs för att komma in på exempelvis kandidatprogrammet i kemi  eller Human Resources. För att komma in på universitetets mest populära program – ekonomi-, juridik- och läkarprogrammen – krävs högre resultat: 1,5, 1,55 respektive 1,75 på högskoleprovet.

Olle Folke menar att många av riksdagskandidaterna inte har som syfte att komma in på högre utbildningar och att detta kan vara en förklaring till att de inte gör bättre ifrån sig.

– Det är många som inte har incitament att göra det. Många kanske inte behöver ett högre högskoleprovsresultat än så, säger han.

Det är, i slutändan, inte enbart prestationer på prov som är viktiga enligt Olle Folke, utan även andra egenskaper.

– Sen har de ju väldigt många andra skills. Antagligen har de betydligt bättre ledarskapsförmåga än den typiska Lundastudenten, säger han.

Skillnader mellan partierna

Jämför man oppositionen (V, MP, S, C) med tidöpartierna (L, M, KD, SD) har den genomsnittliga kandidaten 1,23, respektive 1,16, poäng på högskoleprovet.

Bäst resultat har Centerpartiet, med ett genomsnittligt resultat på 1,33. Det ska dock noteras att mycket få av Centerpartiets kandidater hade gjort högskoleprovet. På andra plats kommer Miljöpartiet med sina 1,31 högskolepoäng i snitt. I botten ligger Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna med en genomsnittlig poäng på 1,05 respektive 1,17.

Olle Folke är överlag inte förvånad över vilka partier som presterar bättre och sämre.

– Om man tittar på utbildningsnivå så har MP mest högskoleutbildat folk. Det är ett enormt välutbildat parti, säger han.

När det kommer till bland annat utbildningsnivå finns det stora likheter mellan partierna och deras väljare.

– De flesta partier drar sina väljare och politiker från liknande grupper. Sverigedemokraterna till exempel har flest politiker som kommer från arbetaryrken, de har inte så många som har högskoleutbildning. De har också flest väljare som gör det, säger Olle Folke.

Han refererar till sin studie Politicians’ Labor Market Experiences across Party Families som visar tydliga samband mellan politikernas yrkesbakgrund och partitillhörighet. Av studien framgår bland annat att arbete i offentlig respektive privat sektor korrelerar med att vara ekonomiskt vänster respektive höger. Studien visar även att arbete inom hög- respektive lågkvalificerade yrken korrelerar med att vara frihetlig respektive auktoritär.

– Utbildning är viktigt för politiska preferenser och även inriktning på utbildning, säger Olle Folke.

Ett resultat som förvånar är dock Kristdemokraternas, som fick lägst resultat på högskoleprovet enligt granskningen.

Individuella prestationer

Av riksdagspartiernas nio partiledare kunde Lundagård få fram resultat för sex. Bäst gick det för Miljöpartiets språkrör Amanda Lind med 1,8 poäng. Hon gjorde provet år 2000 och utbildade sig till psykolog vid Umeå universitet.

På delad andraplats kommer Linds miljöpartistiska språkrörskollega Daniel Helldén och Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist, båda med 1,5 poäng. Helldén är doktor i statsvetenskap från Stockholms universitet och Thand Ringqvist är civilekonom, utbildad vid Handelshögskolan.

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson och Kristdemokraternas Ebba Busch fick båda 1,3 poäng på högskoleprovet. Jimmie Åkesson har ingen examen, men har bland annat läst filosofi, statsvetenskap och ekonomisk historia i Lund. Ebba Busch läste freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet.

Den partiledare som gjorde sämst ifrån sig var utbildningsminister Simona Mohamsson (L), som fick 1,0 poäng. Hon skrev provet under våren 2013 och hennes resultat var då bättre än 63 procent av provdeltagarnas.

Ingen av partiledarna kom med bland de tio bäst presterande kandidaterna inför nästa mandatperiod. Åtta kandidater slog Amanda Lind med en hårsmån och fick 1,9 poäng. Ytterligare två, Ida Friberg (V) och Emil Högberg (S), fick maxpoängen 2,0. Så höga poäng är mycket ovanliga. Av de 78 397 personer som deltog i våras fick 69 1,9 poäng och bara 47 full pott.

Den kandidat som presterade sämst var moderaten Gabriela Bosnjakovic från Vara. Hon fick 0,1 poäng när hon genomförde provet år 2005.

Lundagård har sökt Gabriela Bosnjakovic utan svar.

Artikeln publicerades först i Lundagård #5 2026. Läs hela tidningen här.