Utbildning är en av de frågor som väljarna regelbundet pekar ut som en av sina viktigaste. Ändå diskuteras sällan universiteten och högskolorna i debatter eller på ledarsidor. Lundagård har bett gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) och Anders Ygeman (S), utbildningspolitisk talesperson, att skriva varsin text om vad de vill åstadkomma med sin högskolepolitik.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribenternas egna.
Kvalitet över kvantitet på våra universitet
Svensk högskolepolitik behöver byta fokus. Efter en lång period då antalet utbildningsplatser stått i fokus måste kvaliteten i varje utbildning prioriteras. Det kräver långsiktig finansiering, mer lärarledd undervisning och friare lärosäten, skriver gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L).
Under Liberalernas fyra år på Utbildningsdepartementet har vårt främsta mål varit att stärka kvaliteten i den högre utbildningen och forskningen. Under lång tid har den högre utbildningen byggts ut genom fler utbildningsplatser, inte sällan finansierade med tillfälliga medel, som under pandemiåren. Men tillfälliga satsningar löser inte högskolans långsiktiga problem. Att anslagen upphört samtidigt som inflationen är hög och ekonomin svag har pressat lärosätenas ekonomi. Liberalerna har trots det lyckats värna den högre utbildningen, och samtidigt lagt fram den största forsknings- och innovationspropositionen någonsin. Men vi vill öka ambitionerna ytterligare.
Kvalitet framför kvantitet
Svensk högskola ska vara öppen för alla som vill och anstränger sig, oavsett ekonomiska förutsättningar. Men tillgänglighet måste förenas med höga krav och utbildningar som rustar studenterna för både arbetslivet och livet. Att genomgå en högre utbildning ska inte kunna ske slentrianmässigt.
Tidigare S-ledda regeringars utbyggnad av antalet utbildningsplatser har bidragit till ökad arbetslöshet bland akademiker, samtidigt som kvaliteten fått stå tillbaka. Liberalerna har därför lagt om högskolepolitiken och satsat omkring en halv miljard kronor på högre kvalitet, bland annat genom mer resurser per utbildningsplats och fler undervisningstimmar. Det arbetet måste fortsätta om Sverige ska förbli en stark kunskapsnation. Vårt välstånd och vår konkurrenskraft har skapats av ingenjörer, forskare, lärare, entreprenörer och yrkesskickliga akademiker.
forskningsminister Lotta Edholm
(L). Foto: Kristian Pohl,
Regeringskansliet.
Satsningar på utbildningsväsendet
Lärosätenas ekonomi behöver stärkas och vi liberaler vill därför slopa det så kallade produktivitetsavdraget, den generella besparing med 1-2 procent som åligger samtliga svenska myndigheters budget. Så länge högskolor och universitet fortsätter att vara myndigheter sker samma besparing för dem. Det är inte hållbart om vi samtidigt ska värna svensk konkurrenskraft. Produktivitetsavdraget slår hårt mot lärosätenas ekonomi och försämrar möjligheten att öka undervisningstiden för studenterna.
Liberalerna vill också se över lärosätenas kostnader genom att påbörja en avveckling av Akademiska Hus. Nuvarande hyresmodell för lärosätena innebär att alltför mycket pengar går från forskning och utbildning tillbaka rakt in i statskassan.
Stärk den akademiska friheten
Akademisk kunskap, inte minst inom samhällsvetenskap och humaniora, blir allt viktigare. Samtidigt förändrar AI utbildningarnas innehåll. Lärosätena behöver därför både resurser och förutsättningar att utveckla undervisningen.
Utvecklingen i flera länder, inte minst USA, visar att den akademiska friheten inte kan tas för given. Liberalerna vill därför grundlagsskydda den akademiska friheten i sin helhet. Ett steg på vägen är att göra lärosätena självständiga från staten och vi har under mandatperioden tillsatt en viktig utredning i denna riktning. Arbetet behöver tas i mål under kommande mandatperiod.
Svensk högskolepolitik står därmed inför ett tydligt vägval. Fler utbildningsplatser på bekostnad av kvaliteten, eller kvalitet, långsiktig finansiering och akademisk frihet.
Med liberaler på Utbildningsdepartementet kan Sverige fortsätta stärkas som kunskapsnation.
Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister, liberalerna
Bostäder, jobb och ett slut på Tidöregeringen
Tidöregeringens politik är ett recept för att sänka Sverige som kunskapsnation. Vad som behövs är fler och billigare bostäder, en bättre arbetsmarknad och goda förutsättningar för nyexaminerade att ta jobben där de finns. Det skriver Anders Ygeman, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna.
Ett samhälle som inte satsar på sina unga satsar inte på sin framtid. Men samtidigt som vi ser att högskolan behöver fler utbildningsplatser och studenterna bättre ekonomi och bostäder till rimliga priser, har utvecklingen gått åt fel håll.
Efter snart fyra år med Tidöregeringen är det alltför många som märker att det blivit tunnare i plånboken och att Sverige hamnar på efterkälken. Arbetslösheten har ökat till över en halv miljon människor. Trots det har Tidöregeringen konsekvent skurit ner på arbetsmarknadsutbildningen och dränerat den högre utbildningen. 1000 universitetslärare och forskare har sagts upp de senaste åren. Skattesänkningar till de rikaste, läckage av skattemedel via vinstjakt och rent valfläsk har gått före investeringar i utbildning och jobb. Tidöregeringens politik är ett svek mot alla studenter och ett recept för att sänka Sverige som kunskapsnation.
Högskolepolitiken är avgörande för att Sverige även i framtiden ska vara en kunskapsnation. Att vi är ett land som konkurrerar med kunskap och innovation, inte med lägre löner. Men om alla ska ha reella chanser till bildning och utbildning krävs också en politik som ger studenter bättre ekonomi, men också bättre åtgärder för fler i jobb.
talesperson för Socialdemokraterna.
Foto: Andreas Lenner,
Socialdemokraterna.
Alla ska ha möjlighet att utbilda sig
Vägvalet från tidigare S-regeringar att bygga ut den högre utbildningen med fler utbildningsplatser och lärosäten har varit viktigt för att stärka Sverige som kunskapsnation. Vi vill ha både spets och bredd i högre utbildning och forskning. Att högskolan är avgiftsfri och att vi har ett starkt och jämlikt studiemedel som skapar förutsättningar för fler att studera är avgörande.
Stärkt forskning och akademisk frihet
Socialdemokraterna vill värna den akademiska friheten och investera i forskningens kvalitet i hela landet. Därför innehöll vårt förslag till forskningspropositionen över 700 miljoner kronor mer än regeringens till forskning och innovation, inklusive stärkta basanslag som är avgörande för både forskarnas trygghet och möjligheten att bedriva grundforskning.
Ingen ska behöva ägna studieåren åt att oroa sig för ekonomin
Vi vill att studenter ska ha en tryggare ekonomi, en bostad under studietiden och ett jobb den dag examen är klar. Studenternas ekonomi behöver stärkas. Tidöregeringens slarv med omställningsstudiestödet, där miljarder brunnit inne för att man snålat med anslagen till CSN, måste få ett slut. Vi ska värna ett generöst och flexibelt CSN-system så att studenter kan fokusera fullt ut på studier och kompetensutveckling. Bostadskrisen måste lösas. Vi vill bygga 10 000 nya bostäder för unga och studenter, genom ett nytt investeringsstöd och byggkrediter.
Ingen ung ska ta examen rakt ut i arbetslöshet
Den skenande arbetslösheten måste mötas med aktiv politik istället för Tidöregeringens passivitet och nedskärningar. Inom många branscher ökar utvecklingen inom AI risken för arbetslöshet, inte minst för nyexaminerade. Här vill vi se ett särskilt traineeprogram för nyexaminerade studenter som kan öppna fler vägar till jobb. Vi har också föreslagit ett flyttstöd för att underlätta för unga att ta jobb på andra orter. Tanken är att minska de ekonomiska hinder som kan uppstå vid flytt, exempelvis kostnader för boende och etablering.
Den 13 september är det val. Då måste det bli slut på Tidöregeringens nedskärningar och passivitet. Vi socialdemokrater menar att det är dags att ta Sveriges studenter och den högre utbildningen på allvar.
