Anpassningen till Europa ger stora förändringar av den svenska högskolan. Inom ett år ska riksdagen börja ta beslut.
Bolognaprocessen är ett försök att samordna den högre utbildningen i Europa. Processen omfattar 40 europeiska länder. Meningen är att rörligheten och konkurrenskraften ska öka med ett enhetligt utbildningsområde i Europa.
I februari skickade utbildningsdepartementet ut sin senaste rapport om Bolognaprocessen på remiss.
– Jag tror inte de flesta studenter förstår hur pass omfattande de här förändringarna blir. Detta trots att det kan ske inom studenternas tid på universitetet, säger Lise Alm som är en av studentrepresentanterna i den grupp som ska bereda Lunds universitets remissvar.
De första delmålen ska redovisas under 2005 och förändringarna ska vara genomförda år 2007.
Störst uppmärksamhet i Sverige hittills har ECTS-systemet fått. European Credit Transfer System används som ett betygssystem för utbytesstudenter redan idag, men det är på förslag att det ska bli nationell praxis för Sverige. Systemet har en sjugradig skala med fem godkända och två underkända betygssteg.
I Sverige har betygssystemet kritiserats eftersom det lätt kan förväxlas med den internationella varianten av ECTS, som har relativa betyg.
Utbildningsdepartementets rapport hävdar visserligen att betygen i Sverige ska vara målrelaterade, men talar inte om hur det ska gå ihop med de relativa betygssystemen i övriga Europa.
En större förändring är att grundutbildningen delas upp i en treårig grundnivå, vidare ett år på avancerad nivå eller tvåårig avancerad nivå. På så sätt närmar man sig ett internationellt system med bachelors- och mastersexamina.
Lise Alm ser faror för studenterna.
– Risken finns att det bara är den långa mastersnivån som kommer att räknas. Femårssystemet innebär att man ökar det totala studielånet, liksom att det med tanke på CSN:s regler minskar möjligheten för att göra något som helst misstag.
Men även universiteten kan få svårigheter att finansiera den förlängda grundutbildningen. Utbildningsdepartementets rapport innehåller inte någon plan för hur förlängningen ska finansieras.
Trots dessa käpphästar upplever Lise Alm en starkt positiv opinion inom universitetet för Bolognaprocessen.
– Det finns en mycket stor enighet för systemet, framförallt på jurist- och civilingenjörsprogrammen, säger hon.
Men projektet att omforma den svenska högskolan har en snäv tidsram. För att kunna följa riktlinjerna måste riksdagen ha fattat besluten inom ett år. Efter det beräknar man att det ska ta upp mot knappt ett år för högskolorna att genomföra besluten.
