Första numret av den anrika kulturtidskriften Ord & bild anno 2002 domineras
av två essäer: den ena handlar om kloning av hundar och den andra om den
amerikanske politiske filosofen John Rawls.
Artikeln om Rawls är avgjort av
störst intresse. Det är idéhistorikern Sven-Eric Liedman som här ger sig i kast
med att försöka skissa en pregnant helhetsbild av Rawls politiska tänkande, från
huvudverket A Theory of Justice (1971) till Justice as Fairness som utkom förra
året.
Rawls är den i särklass mest omdiskuterade politiske filosofen sedan Karl
Marx. Hans betydelse för allt reflekterat politiskt tänkande sedan 1971 kan
förmodligen inte överskattas. Rawls är en klassiskt liberal filosof, men fokus i
hans teori ligger på vad som utgör rättvisa och i synnerhet rättvis fördelning.
Detta är problem som alltid är aktuella, men lite tillspetsat kan det sägas att
just problematik som sammanhänger med rättviseteori kännetecknar all väsentlig
politisk diskussion i Sverige idag.
Två av Rawls viktigaste texter har nyligen utgivits i svensk översättning.
Trots detta och trots hans enastående betydelse har den intellektuella och
offentliga diskussionen om Rawls tänkande ändå varit i stort sett obefintlig i
Sverige. De som verkligen borde läsa Rawls – politiker och beslutsfattare –
känner förmodligen inte ens till honom. Liedmans klargörande och
problemfokuserade översikt är därför utomordentligt välkommen. Texten följs för
övrigt av ett utdrag ur den svenska översättningen av Rawls bok om mänskliga
rättigheter, Folkens rätt, som den heter på svenska. Allt detta är mycket
läsvärt.
Numret ger i övrigt ett splittrat intryck. Helene Lööw skriver om homofobi
och media, Stig Toft Madsen om Sydasien, och en stor del ägnas som sagt åt
hundar, närmare bestämt åt människans teknisk-vetenskapliga relationer till
detta djur. Okommenterade konstbilder av Kristina Schmid och mer eller mindre
lyckade inhemska litterära försök är sedan adderade till numret som ett slags
piffigt pynt.
Jag frågar mig oavbrutet under läsningen varför redaktionen inte valde att
göra ett temanummer om Rawls istället. Då hade det relativt höga priset för
tidskriften känts mer befogat, men framför allt hade det också fyllt ett
verkligt behov.
