I Iran pluggade han data. Nu sover han i en källare och bakar pizzor för tjugo
svarta kronor i timmen. Möt flyktingen Reza, gömd mitt i studenternas Lund.
Vid kafébordet bakom oss förklarar en välkammad kille i tonåren ljudligt för
sina vänner att han tänker gå med i Sverigedemokraterna.
Reza, 28, som levt som illegal flykting i Sverige i ett och ett halvt år verkar
inte notera uttalandet. Eller så bryr han sig inte. Istället bjuder han på kaffe
och börjar på lätt bruten svenska berätta sin historia.
Reza kom till Sverige och Lund på vintern för två år sen och sökte genast asyl.
Han fick snabbt svenska kompisar, träffade en tjej och flyttade ihop med henne i
en lägenhet på Klostergården. Samtidigt läste han svenska på Svaneskolan bakom
centralstationen.
Ett halvår senare beslöt Migrationsverket att avslå Rezas asylansökan.
Anledningen var att Reza sökt asyl i Tyskland innan han kom till Sverige (se
faktaruta om Dublinkonventionen).
Rezas tid som illegal flykting började.
Hann inte säga adjö
Hemma i Teheran i Iran studerade Reza data vid universitetet, samtidigt som han
försörjde sig genom jobb i affärer. På fritiden gillade han att spela fotboll
och volleyboll.
Men Reza var också aktiv i en politisk grupp. När han började känna sig rädd för
polisen beslöt sig Reza för att lämna Iran. Hösten år 2000 fick han kontakt med
en smugglare och betalade 5 000 dollar för en resa till ett säkert land.
– Flykten skedde så snabbt att jag inte ens hann säga adjö till min mamma. Det
tog ett halvår innan hon fick reda på var jag var, säger Reza.
En lång rad män med allvarliga ansikten förde honom från Turkiet, genom Bosnien,
Kroatien och Slovenien. Ingen svarade på hans frågor om vilket land de skulle
till.
– Gränserna passerade vi genom att gå genom skogen på natten. Från Italien reste
jag vidare med tåg, säger Reza.
I början av vintern 2000, efter över en månad på resande fot, greps han på väg
in i Nederländerna från Tyskland. Och Reza skickades tillbaka dit i enlighet med
Dublinkonventionen.
Men Reza ville inte stanna i Tyskland. Han kände sig inte trygg med personerna
som intervjuade honom och han sökte asyl under falskt namn. Reza tog på nytt
kontakt med sin smugglare och fick istället resa till Sverige.
Ständig rädsla
Lund är fortfarande samma kullerstensgator, samma Canadian Goose-jackor och
samma enorma cykelparkeringar. Men för Reza är staden inte densamma. Nu lever
han ständigt med rädslan för att bli gripen och avvisad.
– Jag vågar inte lita på någon. Jag är alltid rädd för att någon ska anmäla mig.
Och när en polisbil åker förbi blir jag jätterädd.
Bara ibland vågar han gå ut och ta en öl med kompisar och bara på pubar som inte
kräver legitimation. Några gånger har han varit på Smålands nation.
När Reza fick utvisningsbeslutet bestämde han sig för att stanna i Sverige och
försöka jobba ihop pengar till en ny flykt, i Nordamerika gäller inte
Dublinkonventionen.
Men Rezas flickvän gjorde slut och han fick lämna lägenheten. Några månader
bodde han i en studentkorridor. Nu har Reza bara en bekant han kan sova över
hos. Men han vill inte utnyttja den möjligheten för ofta. Ibland sover han
istället i ett källarförråd som han har nyckel till.
För att tjäna pengar arbetar Reza svart på en restaurang.
– Jag bakar pizzor, alltid jävla pizzor. De betalar mig 20 kronor i timmen. Det
räcker till bussbiljetter och cigaretter, säger Reza.
Han säger att han inte vill att folk ska tycka synd om honom. Men oavsett om man
tycker att han ska få stanna eller inte, är det svårt att inte känna för hans
öde. Idag har Reza knappt råd att ringa till sin familj som är kvar i
Teheran.Och i ett halvår har han haft ont i hela vänsta sidan av kroppen. Han
vill gå till en läkare, men vet inte vem som skulle ta emot honom. Han har
pratat med flera frivilligorganisationer som inte har kunnat hjälpa honom.
Vad skulle du göra om du hade uppehållstillstånd?
– Leva, som du. Kanske läsa data igen, jag har ett bra minne. Men jag vill inte
vara en parasit.
– I två år har jag suttit och druckit kaffe och rökt cigaretter, gjort
ingenting, det är så synd, säger Reza.
Fotnot: Reza är ett fingerat namn
Fakta/ Dublinkonventionen
Dublinkonventionen är en europeisk överenskommelse som föreskriver att en
flyktings asylansökan ska prövas i det land han eller hon först kommer till. På
sätt vill man förhindra att en person söker asyl i flera länder samtidigt. Men
EU har inga gemensamma asylregler. Det innebär att en person som skulle kunna
beviljas asyl i ett land med generösa lagar avvisas från Europa eftersom
personen sökt asyl i fel land. Storbritannien har därför vid några tillfällen
trotsat Dublinkonventionen och valt att ge asyl till människor som redan sökt
asyl i ett annat europeiskt land. Men i Sverige är det nästintill omöjligt för
Dublinfall att få stanna.
Källa: Quickresponse, Asylgruppen
